Jordi

Jordi är ett digitalt nyhetsbrev från landsbygdsenheten på Länsstyrelsen i Gotlands län. Här kan du läsa om aktuellt som som handlar om landsbygdsutveckling i all sin bredd, om jordbruk, livsmedel, stöd och ersättningar, kurser, djurhållning och mycket annat. 

I detta nummer:

• Utbetalningar av årets jordbrukarstöd

• Viktiga datum för jordbrukarstöden 2025

• Några nyheter i jordbrukarstöden 2026

• Välkommen till "Matforum Gotland 2040" 3 november

• Elektronisk öronmärkning införs 2026

• Förlängd ansökningsperiod för stängselbidrag

• Kostnadsfri rådgivning om biologisk mångfald i åker och om skogsbete

• Information till dig som håller får och get - viktigt om journaler

• Primärproduktion livsmedel och foder - avvikelserna håller i sig

Utbetalningar av årets jordbrukarstöd

Den 14 november påbörjas årets delutbetalningar av kompensationsstöd, miljöersättningar för betesmarker och slåtterängar samt skyddszoner. Delutbetalningarna är i år 85 procent av stödbeloppet. För övriga stöd och ersättningar påbörjas utbetalningarna 12 december.

För de stöd och ersättningar som har delutbetalats påbörjas slututbetalningarna 23 januari 2025.

Växelkurs och ersättningsnivåer

Inför utbetalningarna fastställs den växelkurs som ska gälla för året. Kursen baseras på den euro-kurs som gäller sista vardagen i september. I år är kursen 1 euro = 11,0565 kronor.

För följande stöd och ersättningar är stödbeloppen bestämda i euro.

• Gårdsstödet

• Nötkreatursstödet

• Stödet till unga jordbrukare

• Ersättning för ekologisk produktion

• Ersättning för precisionsjordbruk – planering

• Ersättning för kolinlagring och minskat kväveläckage

På Mina sidor kan du se utbetalningar och beslutsbrev

Om du loggar in på Mina sidor på Jordbruksverkets hemsida kan du se ditt beslutsbrev lite innan du får det i brevlådan. Du hittar beslutsbreven på första sidan du kommer till när du loggat in, under rubriken Utbetalningar och avräkningar.

Viktiga datum för jordbrukarstöden 2025

31 oktober - aktivitetskravet

Senast 31 oktober ska du ha gjort någon aktivitet på din mark enligt reglerna för de olika jordbrukarstöden det vill säga marken ska ha odlats, betats, putsats eller jordbearbetats.

31 oktober är också sista dag att dra tillbaka hela eller delar av ett skifte i din ansökan eller ändra gröda. Det gör du i SAM Internet genom att antingen bocka ur att du söker stöd för ett skifte eller minskar delar av ett skifte. Om det är åkermark så kan du även ta bort marken helt ur din ansökan genom att ändra grödkod till 314 på skiftet. För betesmarker går det inte att ange grödkod 314, utan du får bocka ur att du söker betesmarksersättning samt skriva under övriga upplysningar att du inte söker betesmarksersättning på skiftet. Om det inte är jordbruksmark längre, ta bort skiftet och blocket ur din ansökan.

3 oktober skickades årets sista brev om markuppföljning ut. Om du fått ett brev med resultat från uppföljning av din jordbruksmark och brevet visar att du inte uppfyller villkoren för ett eller flera skiften finns det två saker du ska göra senast 31 oktober. Du kan antingen ändra i din SAM-ansökan eller också kan du skicka in foton med appen Jordbruksverkets Geofoto som visar att marken uppfyller villkoren. Det är mycket viktigt att du läser brevet noga och följer anvisningarna för att slippa avdrag.

1 november - djuromsorg

Om du söker ett åtagande för extra djuromsorg för får är 1 november senaste datum för att göra foderinventering, ha gjort en foderanalys, beräkna foderstater och gjort träckprovsanalys.

Om du söker ett åtagande för extra djuromsorg för suggor är 1 november senaste datum för att ha gjort minst 2 foderanalyser av foder, vatten eller strömaterial.

1 januari 2026 - fånggröda och vårbearbetning

Om du sökt ersättningen för fånggröda i SAM 2025 får du bryta fånggrödorna höstråg och westerwoldiskt rajgräs, som kan odlas efter rotfrukter, potatis och grönsaker, tidigast 1 januari 2026.

Om du sökt ersättningen för vårbearbetning i SAM 2025 får du jordbearbeta aktuella skiften tidigast 1 januari 2026. Detsamma gäller för kemisk bekämpning på skiften med vårbearbetning, det får göras tidigast 1 januari 2026.

30 juni 2026 - vårbearbetning

Om du sökt ersättningen för vårbearbetning i SAM 2025 måste du senast den 30 juni 2026 ha sått en ny huvudgröda på det skifte du sökte vårbearbetning för.

Några nyheter i jordbrukarstöden 2026

Ny miljöersättning för vallodling

Från och med 2026 kan du söka en ny ettårig ersättning för vallodling. Syftet med ersättningen är att lagra in kol i åkermark och att därmed bidra till minskad klimatpåverkan samt att minska växtnäringsläckage och restmängder av växtskyddsmedel från åkermark. Ett annat syfte är att förbättra markhälsan via odling av vall på åkermark.

Miljöersättning för vallodling går bara att söka i de områden som inte får kompensationsstöd. Preliminärt belopp är 54 euro per hektar men ersättningen kan variera mellan 49 och 59 euro per hektar beroende på hur många som söker.

Följande villkor gäller för ersättningen

• Vallen ska vara etablerad i april det år du söker ersättningen. Det betyder att du behöver så den senast nu i höst om du inte redan har en etablerad vall. Det är inte tillåtet att så vallen under vårbruket 2026 och söka ersättningen för vallodling 2026.
• Vallen ska vara en gröda för produktion som består av vallgräs eller vallbaljväxter eller en blandning av dessa.
• Vallen ska skördas eller betas minst en gång under växtsäsongen och senast 10 oktober. Betet ska motsvara en vallskörd. Skörden ska avlägsnas.
• Vallen får brytas tidigast den 10 oktober.

Grundvillkor om växtföljd ändras

Från och med 2026 kan grundvillkoret om växtföljd (GAEC 7) uppfyllas även genom gröddiversifiering. Ändringen innebär att du som har över 30 hektar kan uppfylla villkoret om du odlar minst tre grödor. Den gröda med störst areal får uppta som mest 75 procent av arealen, och de två största får tillsammans uppta som mest 95 procent av arealen.

Om du odlar mellan 10 och 30 hektar så måste du odla minst två grödor, och den största grödan får då uppta som mest 75 procent av arealen.

Begränsningar i ersättning för blommande åker och fältkant

Från och med 2026 kommer du bara att kunna söka ersättningen för blommande åker och fältkant på en viss andel av din åkermark. Du kommer att kunna söka ersättningen för upp till 10 hektar, och därutöver för 20 procent av den areal åkermark som överstiger 10 hektar.

Förslag på utökad djurvälfärdsersättning för mjölkkor

Jordbruksverket jobbar med att ta fram ett förslag på ersättning för att hålla mjölkkor på bete. Bakgrunden är att EU, i sitt förslag till förenklingar inom jordbrukarstöden, har öppnat upp för medlemsländerna att ge ersättning för sådant som idag är reglerat i nationell lagstiftning, så som beteskravet. Regeringen har avsatt pengar i höstbudgeten för detta.

Jordbruksverkets förslag bygger på att utöka den befintliga djurvälfärdsersättningen för förbättrad klövhälsovård för mjölkkor, så den även inkluderar ersättning för att hålla mjölkkor på bete. För att kunna få ersättningen behöver du alltså genomföra och följa de villkor som gäller för både klövhälsa och betesgång.

Ersättningen kan eventuellt öppna under våren 2026, under förutsättning att EU-kommissionens förslag går igenom. Mer information kommer längre fram.

Välkommen till "Matforum Gotland 2040" 3 november

Tillsammans med Länsstyrelsen i Gotlands län och Gotland Grönt Centrum bjuder Region Gotland in till Matforum Gotland 2040. Evenemanget är den 3 november 2025 klockan 13.00 - 17.00. Anmäl dig här: Anmälan – Gotland Grönt Centrum.

Matforum Gotland 2040 är kanske årets viktigaste gemensamma möte för alla som jobbar med- eller inom Gotlands mat- och livsmedelsnäringar:

• Primärproduktion; lantbruk, jakt och fiske

• Livsmedelsindustri; stor- som småskalig,

• Handel; från gårdsbutik till dagligvaruhandel och grossist

• Måltidsupplevelser; från offentliga kök inom skola och omsorg, till restaurang och matkreatörer

Sverige har sedan i våras en ny nationell livsmedelsstrategi. För att Gotland ska kunna både leva upp till strategin och skapa goda förutsättningar för lokal livsmedelsproduktion, så har vi till den 15 november på oss att samla in inspel och idéer om hur företag och organisationer kan göra det ihop!

Vi ska tillsammans ”översätta” Sveriges strategi till ett gotländskt sammanhang, som tar Gotland framåt både som den viktiga livsmedelsförsörjare vi är för hela Sverige, och för Gotlands utveckling och välmående. Efter den 15 november fortsätter arbetet med att ta fram en skarp plan med utgångsläge från det som kommer fram ur bland annat Matforum Gotland, så vi kan omsätta ord till handling.

Du eller någon från din organisation (eller fler!) är varmt välkomna, vi bjuder på fika med lokala (ätbara och lyssningsbara) energihöjare, inspiratörer och gruppdiskussioner.

Gård & Djurhälsan har fått i uppdrag att samordna arbetet. Syftet är att stärka spårbarhet, djurvälfärd och konkurrenskraft i hela kedjan – från gård till slakt.

Elektroniska öronbrickor införs 1 januari 2026 – en gemensam framtidssatsning för svensk djuruppfödning - Gård & Djurhälsan

Projektet finansieras med medel inom Åtgärdsprogram för hotade arter. Minsta ansökningsareal är 5 hektar, sista ansökningsdag 1 september 2026.

Stängselbidrag i kalkbarrskog med dokumenterat höga naturvärden | Länsstyrelsen Gotland

Kostnadsfri rådgivning om biologisk mångfald i åker och om skogsbete

Vill du veta hur du kan utnyttja det nya stödet för blommande ytor med säkra fröer utan att få in oönskade arter? Eller har du problem med jordflykt och behöver tips om vilka åtgärder du kan göra för att minimera risken för stormskadade grödor? Vill du öka förutsättningarna för vilt på dina marker? Anmäl dig till Stefan Uddins kostnadsfria rådgivning ” Gynna vår biologiska mångfald i åkerlandskapet” som vi erbjuder fram till årsskiftet.

Vill du veta vilka naturvärden och arter som redan finns, om hur arter kan gynnas för att öka naturvärdena och mångfalden i din skog? Vill du veta om du har eller kan återskapa ett skogsbete och utröna möjligheterna till stängselbidrag? Anmäl dig till Arne Petterssons kostnadsfria rådgivning ”Skogsbete, bondeskog, Kalkbarrskog?” som vi erbjuder fram till årsskiftet.

Du hittar de här erbjudandena och några till på länsstyrelsens webbplats: Ett rikt odlingslandskap | Länsstyrelsen Gotland. Där anmäler du intresse för rådgivning.

Information till dig som håller får och get - viktigt om journaler

När du har djur ska du

• ha en stalljournal där du bland annat fyller i uppgifter om vilka djur du har, när de flyttas till eller från din anläggning. Det gör du för att djuren ska gå att spåra vid eventuella sjukdomsutbrott. Det här gäller även om du har ett bete som har ett annat anläggningsnummer.

• ha en läkemedelsjournal.

Stalljournal

Din stalljournal ska innehålla uppgifter om alla får och getter du har på din anläggning. Stalljournalen kan vara i pappersformat eller i ett dataprogram, den behöver inte längre vara godkänd av Jordbruksverket.

Du ska föra in ändringar i stalljournalen kronologiskt och senast 48 timmar efter att händelsen inträffat. Du ska föra in födslar senast när alla lamm eller killingar är födda och märkta, dock senast 6 månader efter att första lammet eller killingen föddes. Om du flyttar djuren från anläggningen innan dess måste du också föra in dem i journalen.

De här uppgifterna ska du föra in i din stalljournal:

• djurart (får eller get)

• kategorier av djurart t ex hobby eller kött

• antalet djur

• djur som finns på plats i form av nummer på öronmärket

• djur som kommer till anläggningen och anläggningens registreringsnummer för den plats som djuren närmast kommer från och vilket datum de kom till anläggningen

• djur som lämnat anläggningen och registreringsnummer för den anläggning som tagit emot djuren och vilket datum djuret flyttades från anläggningen. De här inkluderar när du skickar döda djur med lantbrukstjänst.

• födslar med uppgift om födelseår

• dödsfall med uppgift om datum när djuret dött på anläggningen

• dokumentation över dödlighet. Du ska ange antalet döda djur i din besättning och anledningen till att djuret eller djuren dött. Det gäller även om djuren inte är märkta eller införda i stalljournalen.

• Om det finns djur som har elektroniskt öronmärke. Du ska ange typen av elektronisk märkning.

• Om det finns djur som kommit till anläggningen från ett annat land och av någon anledning behöver få en ny märkning eller om avsikten har ändrats så att djuren ska leva 12 månader eller längre och därför ska få ny märkning. Du ska ange djurets ursprungliga id-nummer och skälet till att det har ändrats.

Du måste kunna visa upp dokumentationen om myndigheterna vill se den och du måste spara den i minst 5 år.

Djur som är avsedda att bli 12 månader eller äldre, ska vara märkta med födelseanläggningens registreringsnummer och individnummer och du ska journalföra dessa individuellt i journalen. Om du flyttar dessa djur mellan dina egna anläggningar behöver du inte journalföra djuren individuellt i samband med förflyttningarna, utan kan journalföra dem gruppvis.

Får eller getter som är avsedda att leva kortare tid än 12 månader kan du också journalföra gruppvis.

Läs mer här: Registrering, märkning och journalföring av får och getter - Jordbruksverket.se

Läkemedelsjournal

I läkemedelsjournalen ska du bland annat fylla i uppgifter om vilka läkemedel du behandlat dina djur med och vilken veterinär som skrivit ut läkemedlet. Tänk på att vaccin, avmasknings- och avlusningsmedel samt fodertillskott som t ex selen också är läkemedel och ska föras in i journalen.

När du behandlar dina djur med läkemedel ska du dokumentera följande uppgifter:

• djurets identitet

• diagnos eller orsak till behandlingen

• läkemedlets namn, dosering, behandlingstidens längd och karenstid. Tänk på att journalföra karenstiden även om den är noll.

• namn på förskrivande veterinär

• datum för behandlingen, samt klockslag om karenstiden är kortare än 24 timmar. Du behöver inte ange klockslag om karenstiden är 0 timmar.

• Du ska vid begäran kunna visa varifrån du har fått läkemedlet, det vill säga från vilket apotek eller vilken veterinär (om det gäller jourdos).

Om veterinärens besöksjournal innehåller alla dessa uppgifter kan du använda den som dokumentation. Du ska spara dokumentationen och bevisen för hur du har fått tag på läkemedlen i minst 5 år.

Om du behandlar en grupp djur med läkemedel är det viktigt att gruppen går att följa över tid t ex ”lammungar födda 2025” eller ”grupp gröna öronmärken”.

Länsstyrelsen i Gotlands län har skapat en mall för läkemedelsregistrering som du fritt kan skriva ut och använda om du vill. Du hittar mallen på vår hemsida under rubriken ”Vägledning för användning av läkemedel till djur”: Smittskydd och djurhälsa | Länsstyrelsen Gotland

Primärproduktion livsmedel och foder - avvikelserna håller i sig

Föregående års trend med avvikelser vid journalföring av läkemedels- och växtskyddsbehandlingar håller tyvärr i sig även i år. De vanligaste bristerna vid behandling av djur är att man har missat journalföra vaccinationer, avmaskningar och avlusningar.

Den vanligaste avvikelsen i samband med journalföring av växtskyddsåtgärder är att notering av karenstid saknas samt att felaktig karenstid för preparat med karens fram till skörd angetts. Tänk på att inte lita blint på uppgifter om karenstid i DataVäxt. Tyvärr finns det buggar i programmet som man själv behöver rätta till för att få rätt karenstid. I fösta hand är det uppgifterna på etiketten för preparatet som gäller, i andra hand kan man säkra sig om användningsvillkor i bekämpningsmedelsregistret där beslut om användningsvillkor för alla preparat finns.

Åtgärder mot skadedjur, oavsett vilken klass av preparat man har använt skall alltid journalföras med uppgift om preparat, plats, datum och utförare. Skadedjur är inte bara gnagare utan också till exempel insekter och mollusker.

Journalföring av läkemedel och andra behandlingar djuren har fått liksom journalföring av växtskyddsmedel och biocider omfattas av grundvillkor. När vi konstaterar brister i samband med kontroll kan det innebära avdrag på dina EU-stöd.

Jordbruksverket har beslutat att ett fokusområde för nästa års foderkontroller kommer att vara journalföring av växtskyddsåtgärder. Det innebär att länsstyrelserna kommer att titta lite extra på hantering och journalföring av växtskyddsmedel.

        Kom ihåg att din djurhållning behöver vara registrerad hos oss på
                       Länsstyrelsen i Gotlands län som primärproduktion!

      Är du osäker på om du är registrerad, ta kontakt med oss per telefon eller                                 primarproduktion.gotland@lansstyrelsen.se.