|
|
|
Jordi
Tema beredskap 10 april 2025
|
|
 |
|
|
|
|
|
Beredskap är temat i det här numret av Jordi. Vi har samlat en del aktuell information i ämnet. Vår länsstyrelse är till exempel en av parterna i ett projekt där vi genomför workshops med gotländska lantbrukare. Läs om det och om hur strukturen för samverkan ser ut på Gotland.
Du hittar även information om Jordbruksverkets förslag om beredskapslagring av spannmål och information om det nya nationella investeringsstödet för robust primärproduktion som öppnade 1 april.
|
|
|
|
|
|
Bilden ovan visar hur arbetet med beredskapssektor livsmedelsförsörjning och dricksvatten är strukturerad i Gotlands län.
|
|
|
|
|
|
|
Det är flera som har viktiga roller för att stärka vår beredskap för att kunna stå emot eller hantera samhällsstörningar – ytterst krig. För Gotlands fall är ju situationen unik i och med att Länsstyrelsen och Region Gotland delar ansvar för samma område – men vi har olika roller och uppdrag inom det geografiska områdesansvaret.
Länsstyrelsens generella uppdrag är bland annat att vara regeringens företrädare i länet, arbeta för samverkan. En god fredstida beredskap är en förutsättning för ett starkt civilt försvar. I fredstid har Länsstyrelsen rollen att samordna och stödja beredskapsarbetet hos regionen och andra aktörer. Målet är ett robust och motståndskraftigt län.
Utgångspunkten är det regleringsbrev som regeringen årligen utfärdar och som innehåller de uppdrag som regeringen ger länsstyrelserna. Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet, samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar.
Samverkan i normalläge är uppbyggd kring fyra strategiska forum.
- Chefsforum för totalförsvar
- Totalförsvarsråd
- Krissamverkansråd
- Civilt beredskapsråd för näringslivet
Samtliga råd leds av landshövdingen.
|
|
|
|
|
|
Bilden ovan visar hur organisationen kring samverkan ser ut.
|
|
|
|
|
|
|
Från och med den 1 april kan du söka investeringsstöd för robust primärproduktion. Det är Jordbruksverket som handlägger stödet. Syftet med stödet är att bygga upp en mer robust primärproduktion som klarar av att trygga livsmedelsförsörjningen i hela landet även vid höjd beredskap och ytterst krig.
Stödet riktar sig till dig som är primärproducent inom de gröna eller blå näringarna. Du räknas som primärproducent om du odlar spannmål, grönsaker, frukt eller bär, producerar kött, ägg eller mejeriprodukter, bedriver yrkesfiske eller odlar musslor, alger eller matfisk. Det vill säga om du tar fram råvaror som blir till livsmedel.
Du kan få stöd för att genomföra investeringar som minskar ditt företags sårbarhet mot olika störningar så som
- strömavbrott eller långvariga avbrott i energiförsörjning
- långvariga avbrott i vattenförsörjning inom din animalieproduktion
- långvariga avbrott i transporter som ökar behovet av lagring, omlastning och bearbetning av råvaror
- IT-incidenter och cyberangrepp
- brist på kritiska insatsvaror
- risk för stöld och sabotage av lagrade råvaror eller kritiska insatsvaror.
För att du ska få stöd behöver det vara tydligt hur den tänkta investeringen kommer att bidra till att öka företagets förmåga att fortsätta bedriva livsmedelsproduktionen även vid höjd beredskap.
Läs mer om stödet på Jordbruksverkets webbplats
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen har beslutat om Livsmedelsstrategin 2.0. Strategin innebär startskottet för ett mer fokuserat arbete för att stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft i syfte att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Genomförandet av Livsmedelsstrategin 2.0 görs utifrån tre fokusområden:
- Ökad robusthet i livsmedelskedjan
- Exportfrämjande
- Svensk kvalitet och gastronomi
Regeringen har också beslutat om ett stort antal åtgärder som tillsammans med Livsmedelsstrategin 2.0 ska bidra till att livsmedelsstrategins mål uppnås.
|
|
|
|
|
|
|
I början av april presenterade Jordbruksverket sitt förslag till regeringen angående beredkapslagring av spannmål och insatsvaror
Enligt förslaget ska lagren bestå dels av spannmål och dels av utsäde, växtskyddsmedel, gödselmedel och proteinfoder, vilka är strategiska insatsvaror för jordbruket med ett stort importberoende. Beredskapslagren ska säkra att befolkningen har tillgång till tillräckligt med säker mat vid en allvarlig kris och ytterst krig.
Jordbruksverket förordar att lagringen ska ske genom att tillämpa en modell med omsättningslager. Det innebär att myndigheten köper en viss lagerkapacitet av privata lagerhållare. Varan ägs dock av staten för att trygga statens förmåga att disponera lagren med kort varsel. En viktig anledning till valet av denna modell är att befintliga strukturer utnyttjas och att hanteringen därmed blir mer effektiv. Hur lagringen ska ske i detalj kommer enligt förslaget att regleras genom avtal där det bland annat kommer att framgå hur snabbt varorna i lagret måste omsättas, vilka kvalitetskrav som ställs samt hur varorna ska kontrolleras.
Mer information, samt ”frågor och svar” hittar du på Jordbruksverkets webbplats
Beredskapslager av spannmål och insatsvaror
En robust livsmedelsförsörjning i krig och kris-spannmålsuppdraget
En robust livsmedelsförsörjning i kris och krig del 2. Beredskapslagring av insatsvaror till jordbruket
|
|
|
|
|
|
|
För att kunna stärka ditt företags förmåga att stå emot en samhällsstörning eller kris, behöver du ha god kännedom om företagets förutsättningar och behov. Till hösten 2025 kommer det därför finnas möjlighet för företagare inom primärproduktionen att få rådgivning för att identifiera vilka sårbarheter som finns inom det enskilda företaget, och vilka satsningar som skulle kunna bidra till att öka robustheten.
Utöver rådgivning kring beredskap, där det enskilda företagets förmåga sätts i centrum, kommer en del av rådgivningen även bestå av kunskapshöjande insatser nationellt.
|
|
|
|
|
|
|
På senare tid har vi sett utbrott av mul- och klövsjuka i Tyskland, Ungern och Slovakien. De sistnämnda länderna rapporterar fortsatt spridning. Därför finns det anledning att påminna om smittskyddsrekommendationer efter utomlandsbesök – glöm inte informera din personal!
- Vänta 48 timmar efter utomlandsbesök där djurkontakt förekommit, innan du arbetar med djur i Sverige
- Vänta 5 dygn om du besökt länder där Mul- och klövsjuka förekommer och haft kontakt med djur eller djurprodukter, innan du arbetar med djur i Sverige
- Tvätta kläder och rengör skor och eventuell jaktutrustning eller annan utrustning som varit i kontakt med djur vid hemkomst.
|
|
|
|
|
|
|
Om Sverige skulle utsättas för ett angrepp behöver vi alla, efter bästa förmåga, bidra till att försvara vårt land. Du som svensk medborgare har totalförsvarsplikt från kalenderåret du fyller 16 till och med året du fyller 70. De plikter som finns under totalförsvarsplikten kallas för värnplikt, civilplikt och allmän tjänsteplikt. Det är viktigt att veta om du själv, eller någon av dina anställda omfattas av värnplikt, civilplikt eller är krigsplacerad i någon annan funktion än sin nuvarande anställning.
- Värnplikt inom militären.
Krigsplaceringen för en värnpliktig gäller i tio år efter det senaste övningstillfället eller efter anställning, och som längst till och med det år du fyller 47.
- Civilplikt inom till exempel räddningstjänsten.
Civilpliktig gäller som längst till och med det år du fyller 70.
- Allmän tjänsteplikt som bara gäller vid höjd beredskap.
De allra flesta omfattas av allmän tjänsteplikt och det betyder att man ska utföra sitt jobb precis som vanligt, men man kan också bli anvisad andra uppgifter av Arbetsförmedlingen
Man kan även vara krigsplacerad hos sin arbetsgivare, då kan man inte bli förflyttad med stöd av allmän tjänsteplikt. Flera civila myndigheter har krigsplacerat sin personal. För att ett privat företag ska kunna krigsplacera sin personal krävs att företagets verksamhet är utpekad som samhällsviktig av en myndighet. Sådana klassificeringar finn i dagsläget inte för företag i primärproduktionen. Det är Plikt och Prövningsverket som beslutar om krigsplacering.
|
|
|
|
|
|
|