|
|
 |
Landsbygdsnytt
Nyhetsbrev 4 /2025
|
|
 |
|
|
|
|
|
Landsbygdsnytt är ett nyhetsbrev som skickas ut till lantbrukare och företagare på landsbygden i Skåne. Här får du information om aktuella frågor för landsbygden. Utkommer 4-6 gånger per år.
|
|
|
|
|
|
|
Vårt nyhetsbrev har följt lantbruket i regionen under många år. Allt började med ”Gula bladet” i Kristianstads län, ett utskick till länets alla lantbrukare.
När Lantbruksnämnden (LN) blev en del av Länsstyrelsen 1991 fortsatte traditionen, och efter sammanslagningen av länsstyrelserna i Skåne 1997 gick nyhetsbrevet ut till hela länet i en gemensam form. Från och med 2008 fick nyhetsbrevet nuvarande format. Efter hand har även lantbrukare i Blekinge fått ta del av utskicken i samband med att Skåne tog över handläggningen av jordbrukarstöden. Vi vill tacka alla er som under årens lopp följt våra utskick, läst, sparat och hört av er. Historien fortsätter – men nu i digital form!
Alla som söker SAM-stöd och har en e-postadress angiven kommer automatiskt att bli prenumeranter på vårt digitala nyhetsbrev. Syftet är att du enkelt ska få den senaste informationen som rör ditt lantbruk, dina stöd och aktuella frågor i länet. Nyhetsbrevet kommer att skickas ut ungefär sex gånger per år och innehåller i vanlig ordning tips, nyheter och viktig information från oss. Självklart finns det alltid möjlighet att avsluta prenumerationen om du inte längre vill få utskicken – men vi tror att du kommer ha nytta av att hålla dig uppdaterad! Vid särskilt viktiga händelser eller snabba förändringar kommer vi även att skicka ut korta sms för att du ska få informationen i tid. Så uppdatera gärna dina kontaktuppgifter på ”Mina sidor” på Jordbruksverkets webbsida. Vi vill göra det så enkelt som möjligt för dig att få relevant och aktuell information – så att du kan fokusera på det som är viktigast: ditt lantbruk.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mycket tyder på att vi går mot en vintersäsong med stor risk för att den mycket allvarliga fågelinfluensan smittar från vilda till tama fåglar.
I skrivande stund har vi redan fyra utbrott bland tamfåglar och risken är stor att vi får fler. För hela Skåne och Blekinge gäller reglerna för högriskområde sedan den 27 oktober. Det är mycket viktigt att:
- skydda tamfåglar från direkt och indirekt kontakt med vilda fåglar genom att hålla dem enligt de regler som gäller i högriskområde och vara noga med biosäkerheten, till exempel att alltid byta skor innan man går in till fåglarna
- ha ökad vaksamhet på symptom och kontakta veterinär skyndsamt om fjäderfän och fåglar visar ökad dödlighet eller andra tecken på fågelinfluensa, till exempel nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit, neurologiska symtom, symtom från luftvägarna, diarré, svullet huvud och kam eller förändringar i äggproduktionen.
För mer uppdaterad information gå in på Jordbruksverkets sida om fågelinfluensa.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Från och med 2026 utökas restaureringsstödet i Skåne med flera nya åtgärder. Nu kan markägare bland annat söka ersättning för nyhamling, regelbunden hamling och bränning av gräsmarker och ljunghedar.
Under 2025 gick det för första gången på flera år att söka restaureringsstöd i Skåne. Genom stödet har markägare kunnat få ersättning för att restaurera igenvuxna betesmarker och slåtterängar samt för att restaureringshamla tidigare hamlade men förvuxna träd. Nästa år, 2026, utökas restaureringsstödet med flera nya åtgärder. Då blir det även möjligt att söka ersättning för:
- nyhamling av unga träd
- regelbunden hamling av träd som redan sköts kontinuerligt
- bränning av gräsmarker och ljunghedar.
Precis som tidigare är budgeten för stödet begränsad, vilket innebär att Länsstyrelsen behöver prioritera mellan inkomna ansökningar. Hur prioriteringen mellan olika marker, träd och stödvarianter kommer att göras är ännu inte fastställt. Mer information kommer att publiceras på sidan Ersättning för åtgärder i ängs- och betesmarker när detaljerna är klara. Ersättningen kan sökas från mitten av januari 2026. Sista ansökningsdag kommer att sammanfalla med sista dagen för SAM-ansökan, vilket troligen blir i början av april.
Har du frågor så är du välkommen att kontakta Björn Olsson, bjorn.olsson@lansstyrelsen.se på Länsstyrelsen Skåne.
|
|
Nu kan man söka ersättning för bland annat regelbunden hamling av träd. Foto: Sara Aurelius
|
|
|
|
|
|
|
|
Plantera salix, hybridasp eller poppel – en lönsam och långsiktig investering.
Salix, hybridasp och poppel är energigrödor som ger högt energiutbyte i förhållande till insatta resurser och lokalt producerad flis bidrar till stabil energiförsörjningoch stärker energiberedskapen. Efterfrågan på biobränsle är fortsatt hög. På låg- till medelavkastande jordar är energiskog ett lönsamt alternativ till ettåriga grödor, om odlingen anläggs så att skörd, flislagring och transport kan ske effektivt. Salix skördas vart tredje till vart femte år under 25 års tid, medan hybridasp och poppel skördas vart 20 år med tre till fyra skördar. Salix lämpar sig även för fuktiga marker. Energiskogen gynnar biologisk mångfald, ger skydd för småvilt och fåglar, och genom sin tidiga blomning gynnar den även pollinerande insekter. De djupa rötterna löser upp plogsula och förbättrar jordens struktur och ökar mullhalten. När odlingen avslutas kan marken återgå till växtföljden, ofta med betydligt förbättrad bördighet.
Du kan söka stödet löpande, det vill säga när det passar dig. Stödet ger dig 30 procent av utgifterna och du måste ha utgifter på minst 100 000 kronor för att komma ifråga för stöd. Läs mer på vår webbsida om investeringsstöd till energiskog.
|
|
Salixstuka. Foto: Sten Segerslätt
|
|
|
|
|
|
|
|
Genom att förädla dina produkter eller bredda verksamheten kan du stärka ditt företag och minska sårbarheten – och det finns stöd att söka för att komma igång.
Du som driver ett jordbruks- eller trädgårdsföretag kan söka stöd för att förädla dina produkter och sälja dem direkt till konsument. Genom att förädla råvarorna som du producerar kan du skapa nya affärsmöjligheter och minska sårbarheten. Du kan söka stöd för att bygga om en lokal, köpa in utrustning eller utveckla nya produkter. Har du ett mindre företag, det vill säga färre än 50 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro, kan du söka stödet oavsett om du redan förädlar livsmedel eller planerar att börja.
Driver du ett jordbruksföretag och funderar på att diversifiera, det vill säga bredda verksamheten och minska sårbarheten? Då kan du söka stöd för att utveckla nya affärsområden vid sidan om jordbruket, kanske inom turism eller entreprenad. Genom att kombinera jordbruk med annan verksamhet kan du både sprida risker och skapa nya intäkter. Det gör din gård mer robust och mindre sårbar för ekonomiska svängningar.
Länsstyrelsen Skånes sida om "Investeringsstöd för förädling av jordbruksprodukter"
Länsstyrelsen Skånes sida om "Investeringsstöd för diverisifiering till annat än jordbruk"
Jordbruksverkets sida om "Bredda ditt företag"
|
|
Foto: Nils Bergendal på uppdrag av Länsstyrelsen Skåne
|
|
|
|
|
|
|
|
Behöver du behörighet att använda växtskyddsmedel? En grundkurs på fyra dagar ger behörighet för användning av växtskyddsmedel klass 1 och 2.
Vi har några platser kvar på vårens grundkurser i Skåne.
- Grundkurs för behörighet utomhus med inriktning jordbruk
- Grundkurs för behörighet utomhus med inriktning trädgård
Boka dig via Jordbruksverket kurskatalog
En behörighet att använda växtskyddsmedel är giltig i fem år. Kom ihåg att gå en vidareutbildning om du vill förnya behörigheten. Är du osäker på om det är dags för dig att förnya din behörighet så kan du hitta ditt utbildningsbevis och användningstillstånd från den senaste kursen du gick när du loggat in på Jordbruksverkets utbildningsplattform.
Länsstyrelsen Skånes sida om Växtskydd
|
|
 |
Foto: Kristina Larsson, Länsstyrelsen Skåne
|
|
|
|
|
|
|
|
Greppa Näringens nya rådgivning Beredskapskollen hjälper lantbruksföretag att identifiera risker och sårbarheter i produktionen och att ta fram en plan för att hantera höjd beredskap och ytterst krig.
Beredskapskollen är kostnadsfri och erbjuds i hela landet. Rådgivningen handlar om att planera för att kunna upprätthålla produktionen vid scenarier som:
- Strömavbrott eller långvariga avbrott i energiförsörjning
- Långvariga avbrott i vattenförsörjning inom animalieproduktionen
- Långvariga avbrott i transporter som ökar behovet av lagring och bearbetning av råvaror
- Brist på kritiska insatsvaror
- IT-incidenter och cyberangrepp
- Bortfall av personal och externa tjänster.
Vid rådgivningsbesöket ser vi över hela produktionsprocessen. Om det till exempel gäller en gård med mjölkproduktion så tittar vi på allt från odling av foder och tillgång till vatten i djurhållningen, till kylning och leverans av mjölken. Vi testar produktionsprocesser mot olika störningar som kan inträffa och ställer frågor om hur mjölkningen påverkas om strömmen är borta under en längre period och vad som händer om man inte kan köpa in insatsvaror. Under besöket diskuteras även möjligheten att utnyttja investeringsstödet för robust primärproduktion och om Greppa Näringens övriga rådgivningsutbud kan hjälpa till att rusta företaget, säger Maria Källming, ansvarig för rådgivningen på Jordbruksverket.
– Det finns många saker man kan skruva på, men det går inte att satsa på allt. Jag fick hjälp med att gå igenom de olika produktionsgrenarna och att fundera på hur jag ska prioritera. För mig som har djur är vatten en av de viktigaste delarna och att ha ström till pumpen. Jag tänker på beredskapsfrågor hela tiden i min vardag och det påverkar mina beslut, säger Gustaf Bremer, lantbrukare i Skänninge, som har testat den nya rådgivningen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2025 har varit ett intensivt år för både lantbrukare och Länsstyrelsen Skåne. Nu kan över 90 procent av Skånes och Blekinges lantbrukare se fram emot att få sina direktstöd utbetalda före jul. Arbetet med resterande ärenden fortsätter efter årsskiftet – med siktet inställt på ännu effektivare handläggning framöver.
För direktstöden, som bland annat omfattar gårdsstödet, innebär det utbetalning före jul. De allra flesta av Skånes och Blekinges lantbrukare, fler än 90 procent, kommer alltså att få pengarna i tid före storhelgerna. För kompensationsstödet och miljöersättning för betesmarker och slåtterängar samt miljöersättning för skyddszoner kommer de första slututbetalningarna i januari 2026. När de första utbetalningarna har gjorts fortsätter vi handlägga kvarvarande ärenden som av någon anledning inte har blivit klara, och kommer då att göra utbetalningar kontinuerligt. Erfarenheterna från året som har gått visar att lantbrukarna i Skåne och Blekinge som vanligt har varit bra på att anmäla rätt gröda och areal i SAM-ansökan.
Många ansökta skiften har också följts upp med så kallade kvalitetsbedömningar, eller QA. Vid de här kvalitetsbedömningarna granskas ett antal, inte alla, skiften i ansökan så att de uppfyller villkoren för att få stöd. Granskningen görs både med hjälp av skärmgranskning och besök i fält. Anledningen till att Länsstyrelsen Skåne fick så många kvalitetsbedömningar i år var att nya flygfoton tagits över Skåne. I september startade ett riktat arbete för granskning av skiften med slåtterängar för att se att de blivit skötta på rätt sätt och i rätt tid. Resterande kvalitetsbedömningar genomfördes under en intensiv fältvecka då kontrollanterna genomförde majoriteten av granskningarna på de utvalda skiftena. Det här arbetssättet fungerade riktigt bra – vi hann med mycket på kort tid och fick ett bra flyt i arbetet. Hur nästa år kommer att se ut vet vi ännu inte, men vi tar med oss många positiva erfarenheter från årets upplägg.
Tack till alla lantbrukare som skickat in geotaggade foton och därigenom förenklat efterkontrollerna. Vi uppskattar verkligen ert samarbete.
|
|
Foto: MostPhotos
|
|
|
|
|
|
|
|
Vallodlingen ska bidra till minskad klimatpåverkan och minskat växtnäringsläckage. Andra positiva effekter är att vattenkvaliteten blir bättre liksom markhälsan. Du kan bara få ersättningen om din mark ligger utanför kompensationsområdet, och vallen måste vara etablerad i april det år du söker ersättningen. Det är alltså inte tillåtet att så vallen under 2026 och söka ersättningen för vallodling samma år. Ersättningen kommer att vara ett-årig och skiljer sig på det sättet från den ersättning som funnits tidigare.
Mer information om stödet kommer att publiceras på jordbruksverkets webbsida inför ansökan.
|
|
Klövervall Foto:Länsstyrelsen Skåne
|
|
|
|
|
|
|
|
Vi har märkt att det finns en del missförstånd om hur betesmarker med miljöersättning ska skötas. Därför vill vi förklara vad som gäller för att marken ska räknas som rätt skött.
Huvudregeln för betesmarken är att den ska betas så att hela marken är tydligt påverkad av bete senast den 31oktober. Om du ett enstaka år ersätter bete med slåtter är det viktigt att du för bort det avslagna växtmaterialet. Du får alltså inte ersätta avbetningen enbart med att putsa marken. Det är inte en godkänd skötsel av betesmark med miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar.
|
|
Foto: MostPhotos
|
|
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelsen Skåne, 010-224 10 00,
skane@lansstyrelsen.se
Ansvarig utgivare: Åsa Lindberg,
asa.lindberg@lansstyrelsen.se
Redaktör: Kristina Larsson,
kristina.a.larsson@lansstyrelsen.se
Foto: MostPhotos - om inget annat uppges
Nyhetsbrevet ges ut från oss på Landsbygdsavdelningen och vi tar upp allt från djurvälfärd, godkända växtskyddsmedel, aktuella kurser och rådgivningar, allt om din SAM-ansökan, till tips om olika investeringsmöjligheter inom den Strategiska planen för EU’s jordbrukspolitik 2023-2027 (CAP).
|
|
|
|
|
|
|
Besöksadress: Södergatan 5, Malmö Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Postadress: 205 15 Malmö Telefon växel: 010-224 10 00 E-post: skane@lansstyrelsen.se Webbplats: www.lansstyrelsen.se/skane Copyright: Länsstyrelsen Skåne och respektive fotograf
Prenumerera på detta nyhetsbrev
Så hanterar vi dina personuppgifter
Följ oss 
Dela utskicket
|
|
|
|
|
|
|
|
|