Penningtvätt och finansiering av terrorism

AMLA:s offentliga konsultationer är igång

EU:s nya regelverk mot penningtvätt håller på att ta form och kommer att börja tillämpas 2027.
Arbetet leds av den nya europeiska myndigheten AMLA, som ska samordna tillsyn och gemensamma standarder inom hela EU.

AMLA arbetar just nu med att ta fram tekniska standarder (en form av föreskrifter på EU-nivå), riktlinjer och rekommendationer för verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter. AMLA tar stöd av nationella tillsynsmyndigheter, bland annat länsstyrelserna, i detta arbete.
Ett viktigt fokusområde för AMLA är den icke-finansiella sektorn, dit du som verksamhetsutövare under länsstyrelsernas tillsyn räknas.

Just nu finns tre tekniska standarder öppna för offentlig konsultation. Standarderna gäller: 

• åtgärder för kundkännedom,
• kriterier för att identifiera affärsrelationer, tillfälliga transaktioner och transaktioner med samband,
• sanktionsavgifter, administrativa åtgärder och viten.

AMLA välkomnar svar från alla intressenter, särskilt från den icke-finansiella sektorn.
Fler offentliga konsultationer kommer att vara öppna under årets gång. Du kan hitta dem på AMLA:s webbplats, via länkknappen direkt under artikeln.

Bakgrund

Under 2024 antog EU ett nytt regelverk mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Reglerna samlas i en förordning (AMLR) och ett direktiv (AMLD6). Förordningen är direkt tillämplig i EU:s medlemsstater. Det innebär att flera av de skyldigheter som tidigare har följt av nationell lagstiftning kommer att följa direkt av förordningen.
För dig som är verksamhetsutövare innebär det att mer harmoniserade och enhetliga regler är på väg inom hela EU.

EU antog också en förordning (AMLAR) om en ny EU-myndighet som får en central roll i att samordna tillsynen inom EU. Myndigheten heter Authority for Anti-Money Laundering and Countering the Financing of Terrorism (AMLA).

Upptäcker du ett företag som används i brottsligt syfte?

Brottsförebyggande rådet (Brå) visar i sin rapport "Företag som brottsverktyg" hur företag i stor utsträckning används som verktyg i kriminella upplägg, bland annat för att möjliggöra och dölja penningtvätt.

Rapporten beskriver hur till synes legitima företag kan användas för att omsätta brottsvinster, flytta pengar och skapa en skenbart laglig fasad kring brottslig verksamhet. 

Brå:s undersökning tydliggör särskilt hur bristande insyn i ägar- och kontrollstrukturer, användning av målvakter och svaga kontrollmekanismer gör företagsstrukturer sårbara för missbruk. Den visar också hur kriminella ofta använder flera företag och affärsupplägg i kombination för att försvåra upptäckt och spårning av pengar.

Brå:s iakttagelser belyser risker kopplade till:

• kundkännedom,
• verklig huvudman och
• affärsrelationer som saknar tydlig affärsmässig logik.

Rapporten kan därmed ge dig som verksamhetsutövare stöd i riskbedömningar och vid identifiering av varningssignaler som kan tyda på att företag används som brottsverktyg för penningtvätt.

Riskpåverkande faktorer kan vara aktuella även inom Sverige

Polisen tar löpande fram en nationell lägesbild över utsatta områden. Lägesbilden ligger till grund för det brottsförebyggande arbetet på lokal, regional, nationell och internationell nivå. 

Polisen definierar utsatta områden som geografiskt avgränsade platser med låg socioekonomisk status och där de kriminella har en stor inverkan på lokalsamhället. 

För dig som verksamhetsutövare kan informationen om utsatta områden vara relevant att beakta i din verksamhets allmänna riskbedömning i det fall din verksamhet tillhandahåller sina produkter och tjänster till, har kunder med verksamhet i eller som är bosatta eller har relevant anknytning till utsatta områden.

Informationen kan som en konsekvens av det riskbaserade förhållningssättet du ska ha i din verksamhet också bli relevant när du tilldelar riskprofiler till verksamhetens kunder, i din verksamhets rutiner och riktlinjer och vid kundkännedomsåtgärder.

Vilken inverkan har robot- och obemannade system på kriminalitet och brottsbekämpning?

Europeiska unionens brottsbekämpande myndighet (EUROPOL) har i en rapport djupgående analyserat hur obemannade system kan förändra samhället, kriminalitet och brottsbekämpning och diskuterar utmaningar och möjligheter med dessa.

Rapporten belyser hur såväl brottsbekämpande som illvilliga aktörer använder sig mer och mer av robotik och obemannade system. Obemannade system är apparater som kan utföra fysiska åtgärder utan en mänsklig operatör närvarande, det kan t.ex. handla om drönare eller robotar av olika slag. Rapporten berör bland annat:

• Den ökade användningen av obemannade system inom både offentlig och privat sektor. Särskilt med fokus på att utöka vidden av och möjligheterna inom brottsbekämpning.
• Tekniska och juridiska utmaningar som ett hinder för användningen av obemannade system inom brottsbekämpning.
• Säkerhetshot från kriminella organisationer och terrororganisationer som anammar obemannade system i sin verksamhet.
• Vikten av allmänhetens förtroende för användning av obemannade system inom brottsbekämpning.

Användningen av obemannade system kan positivt påverka brottsbekämpande myndigheters möjligheter att utföra sitt arbete. Det kan bland annat ge större utrymme att arbeta i områden som tidigare varit svåråtkomliga och minska behovet av personal på marken vid olika insatser.

EUROPOL:s rapport kan hjälpa dig att identifiera förändringar i risker kopplade till din verksamhet vad gäller illvilliga aktörer som utnyttjar ny teknik.

Terrororganisationer och andra stater har ett intresse av att använda organiserad brottslighet 

NCT (Nationellt centrum för terrorhotbedömning) bedömer att både terrororganisationer och statliga aktörer är intresserade av att använda sig av "ombud" för att kunna begå terroristbrott förnekbart. Organiserad brottslighet kan även användas för att få tillgång till vapen.

NCT beskriver i sin helårsbedömning för 2026 att traditionella terrororganisationer fortfarande har en generell avsikt att begå terrorattentat i Väst, men att de använder länder inom Europa främst som en plattform för att finansiera terrorism och även till viss del för att förmå enskilda individer att resa till konfliktområden.

NCT bedömer följande gällande terrorhotet mot Sverige 2026:

• att den främsta hotdrivande faktorn är aktörer i Väst som konsumerar och sprider propaganda och andra våldsbejakande narrativ via exempelvis sociala medier och spelplattformar.
• att det främsta hotet kommer från våldsbejakande islamism och högerextremism. Enskilda individer, inte minst unga, bedöms fortsatt snabbt kunna radikaliseras via propaganda och våldsbejakande narrativ och uppmana andra att begå våldshandlingar.
• en fortsatt förändring av den ideologiska motivbilden mot mer individuella motiv, där kopplingar till exempelvis konflikten i Mellanöstern, kriget i Ukraina och situationen i Gaza och Syrien kan påverka.
• en utveckling där ideologiska och statliga aktörer med olika drivkrafter närmar sig varandra och utnyttjar samma sakfrågor och händelser i omvärlden för att främja egna mål.
• en vidareutveckling av att ideologiska och statliga aktörer använder organiserad brottslighet som "ombud" för att bland annat kunna utöva våld på ett förnekbart sätt.
• att våldsbejakande extremister kommer försöka utnyttja uppmärksamheten kring olika frågor i den politiska debatten för att driva radikalisering.

Vad är NCT? 

Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) är en permanent arbetsgrupp med personal från Försvarets radioanstalt (FRA), Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Säkerhetspolisen. NCT gör strategiska bedömningar av terrorhotet i och mot Sverige och svenska intressen.