Penningtvätt och finansiering av terrorism

Dags för vissa verksamhetsutövare att rapportera uppgifter

Under november och början av december 2025 ska verksamhetsutövare som bedriver verksamhet inom följande sektorer lämna in uppgifter (rapportera):

• yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare),

• yrkesmässig verksamhet som en oberoende jurist erbjuder inom vissa tjänster,

• postboxföretag,

• bolagsbildare,

• företagsmäklare,

• trustförvaltare.

Om er verksamhet berörs denna gång får ni ett brev till företaget med information om bland annat hur ni ska lämna uppgifterna till länsstyrelsen.

Ny nationell riskbedömning under produktion

Närmare sommaren 2026 kommer en uppdaterad nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige.

Det är Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Samordningsfunktionen) vilken består av representanter från 16 myndigheter och Sveriges advokatsamfund som står bakom rapporten.

Målet med riskbedömningen är att öka förståelsen för de risker som Sverige exponeras för inom området och att föreslå hur riskerna kan reduceras. 

I den nationella riskbedömningen redovisas bland annat en kartläggning av hot och sårbarheter för de olika sektorer som omfattas av penningtvättslagen. Sektorerna riskbedöms och riskerna jämförs därefter i en nationell kontext avseende vilka konsekvenser de kan ha på samhället.

Verksamhetsutövare som omfattas av regelverket för penningtvätt och finansiering av terrorism är den främsta målgruppen, men även tillsynsmyndigheter och andra intressenter som Regeringskansliet kan ha nytta av informationen.

Du kan följa Samordningsfunktionen på Linkedin för att få information om nyheter inom området.

Penningtvätt är ett samhällshot!

Penningtvätt identifieras som ett av sex mest samhällshotande brottsområden. 

I den myndighetsgemensamma lägesbilden lyfts följande kriminella infrastrukturer som delar i den mest samhällshotande organiserade brottsligheten:

• Företag som brottsverktyg
• Penningtvätt
• Identitets- och dokumentbedrägerier
• Korruption och otillåten påverkan
• Våld och hot
• Motåtgärder för att undvika upptäckt och lagföring
  
  

Inom flera brottsområden där kriminella använder företag förekommer skatte- och bokföringsbrott som en del i brottsupplägget. En bild av en legitim och ibland även framgångsrik verksamhet skapas genom bokföring byggd på oriktiga underlag och uppgifter.
I den kriminella ekonomin genereras, hanteras och återinvesteras brottsvinster. Brottsvinsterna kan komma från bland annat skatte-, bidragsbrott, bedrägerier, avfallsbrottslighet och narkotikahandel.

Genom penningtvätt kan organiserad brottslighet tillgodogöra sig brottsvinster.
Penningtvätt bidrar till en ökad skuggekonomi, snedvriden konkurrens, förlorade skatteintäkter och ökade kostnader för myndigheternas kontrollverksamhet.

I lägesbilden nämns Tallinn, Dubai, London, Hongkong, Istanbul och spanska solkusten som så kallade "hotspots" (kriminologisk benämning på ett specifikt brottsdrabbat område) för penningtvätt.

Organiserad brottslighet har en hög flexibilitet och anpassningsförmåga till nya och förändrade förhållanden. Utifrån detta förväntas kriminella aktörer som svar på bland annat svenska myndighetsåtgärder i högre utsträckning:

• använda andra associationsformer än företag som en del av sin verksamhet, exempelvis stiftelser och ideella föreningar

• använda bolag och konton i andra länder

• använda oriktiga handlingar och identiteter

• uppehålla sig i och begå brott från andra länder

Lägesbilden visar tydligt att organiserad brottslighet hotar inte bara den fria konkurrensen utan också hela vår samhällsstruktur!
Det finns en bred politisk enighet i Sverige kring repressiv brottsbekämpning mot den organiserade brottsligheten. Fler samhällsfunktioner går från tillit till mer kontroll.

Penningtvättslagstiftningen är ett av redskapen för att vi gemensamt ska kunna motverka den kriminella ekonomins fortsatta utbredning!

Direktbetalning som brottsverktyg

Finanspolisen (FIPO) ser att direktbetalningar (direktöverföring till en mottagares bankkonto, exempelvis via Swish) är vanligt förekommande i olika typer av brotts- och penningtvättsupplägg.

Direktbetalningar kan vara en del av skiktningsfasen i processen att tvätta penningar. Skiktningen sker som en serie av mer eller mindre komplexa transaktioner för att försvåra spårbarheten och dölja kopplingen till medlens ursprung. Via direktbetalningar kan belopp delas upp och föras vidare till olika mottagare för att sedan tas ut eller omsättas utomlands via andra betalplattformar eller genom köp av kryptovaluta. 

FIPO vill uppmärksamma verksamhetsutövare och andra aktörer på risker förknippade med dessa betalningslösningar. Utbudet av dessa tjänster och tilläggstjänster till dem ökar, vilket ytterligare kan öka attraktiviteten för att använda dem i ett kriminellt syfte. Det handlar till exempel om snabba överföringar till utlandet och möjlighet att lägga till sitt betalkort för betalningar utomlands.

Varningssignaler att vara uppmärksam på för dig som verksamhetsutövare är:

• hög omsättning på ett bankkonto, med ett stort antal inkommande och utgående transaktioner med Swish eller annan direktbetalningstjänst
• kunden byter mellan flera olika banker under ett relativt kort tidsintervall
• kunden byter till eller använder flera olika mobilnummer under ett relativt kort tidsintervall
• kunden använder ett bankkonto på ett sätt som inte stämmer överens med din kundkännedom
• transaktioner som är kopplade till kundens näringsverksamhet förekommer på ett bankkonto som används för privat bruk

En varningssignal kan sällan bedömas helt för sig själv, den måste sättas i ett sammanhang. För att kunna göra din bedömning av om transaktionen eller aktiviteten är misstänkt eller inte kan du behöva ställa frågor till din kund och eventuellt inhämta information från en oberoende källa.
Kom ihåg att misstankegraden kan vara låg när du rapporterar till FIPO.

Uppdaterad rapport om finansiering av terrorism

Kunskap om finansiering av terrorism är viktig både för myndigheter och verksamhetsutövare!

Den behövs för att kunna förebygga, upptäcka och reagera på transaktioner, aktiviteter och beteenden som kan vara ett led i terrorfinansiering.

Rapporten “Comprehensive Update on Terrorist Financing Risks” beskriver olika terroristaktörer, metoder för finansiering och utvecklingen inom området sedan 2015, då FATF publicerade sin tidigare version av rapporten.

Metoder för terrorfinansiering som FATF identifierar är:

• olika former av transporter av sedlar,
• användning av hawala och andra liknande överföringstjänster,
• användning av olika digitala betaltjänstfunktioner (inklusive via sociala medier och funktioner för gräsrotsfinansiering (crowdfunding)),
• användning av virtuella tillgångar.

Rapporten belyser terroraktörers höga anpassningsförmåga till våra samhälls-strukturer, teknikutveckling, lagar och olika sårbarheter i dessa.
FATF tydliggör behovet av att alla vi som är olika delar av vårt system för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism tar vårt ansvar på allvar.

I sin rapport identifierar FATF exempel på riskindikatorer som en verksamhetsutövare kan vara uppmärksam på:

• Kunden använder flera olika variationer på sitt namn och flera olika kontaktadresser,
  telefonnummer etcetera
• Kunden undviker personlig kontakt och använder ombud
• Kunden har handel eller utför transaktioner till krigszoner eller högriskländer
• Kunden gör resor till krigszoner, högriskländer eller grannländer till dessa
• Omotiverad användning av frihandelszoner
• Omotiverade transaktioner mellan företagets och privata konton
• Underlag för transaktioner är ovanligt enkelt utformade eller saknar relevant information
• Kundens organisationsstruktur är onödigt komplex och kan inbegripa skalbolag, stiftelser eller ideella organisationer

En riskindikator kan sällan bedömas helt för sig själv, men den är viktig att känna till för den person som gör kundkännedomsåtgärder, övervakar pågående affärsförbindelser och bedömer enstaka transaktioner.

Läges- och trendrapport om terrorism 2025

Under 2024 rapporterades totalt 58 attacker av 14 EU-medlemsstater.
Det största antalet attacker tillskrevs jihadistisk terrorism. 

Europol lyfter i sin rapport "European Union Terrorism Situation and Trend report 2025 (EU TE-SAT)" bland annat fram att terrorhotet inom EU under 2024 påverkats av utvecklingen utanför unionen. Specifikt konflikten i Gaza och Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har förstärkt våldsbejakande extremistiska narrativ och pådrivit mobilisering och radikalisering inom EU. Även ökningen av minderåriga och unga som är inblandade i terrorism och våldsbejakande extremism lyfts fram som en oroväckande utveckling under 2024. 

Nyckelfaktorer som drivit på utvecklingen bedöms vara psykisk ohälsa, social isolering och digitalt beroende. En annan viktig faktor är den framväxande användningen av artificiell intelligens och annan innovativ teknik som har möjliggjort nya vägar för rekrytering, propaganda, tillvägagångssätt och finansieringsverktyg.

Den ökande sammanflätningen mellan människors digitala och fysiska liv, den så kallade ”on-life-verkligheten”, gör även att nätbaserad radikalisering oftare leder till verkligt våld. Det finns ett flertal online-baserade gemenskaper där radikaliserade personer som avtrubbats inför våld och lidande, dras in och uppmuntras att dela och utföra våldshandlingar. Dessa gemenskaper överlappar ideologiskt, och knyter an jihadism till accelerationism, vilket försvårar identifiering och klassificering av dagens terrorrörelser.