Betaltjänster i Skåne

Använda andras betalkort och kod, vems ansvar?

Under Almedalsveckan genomförde länsstyrelserna ett seminarium för att lyfta utmaningar med att personliga kort och koder lämnas till personal, eftersom de flesta kommuner inte har tagit fram någon annan lösning. Digidels verksamhetsledare Therese Raymond berättade om Begripsams undersökning kring vissa målgruppers utsatthet, att inte själv ha kontroll vid just betalningar och hur det skapar en känsla av osäkerhet och utanförskap.

Det är inte olagligt i sig att använda någon annans kort och kod menade Bankföreningens jurist Sara Ekstrand, men om de som lånar någon annans kort och kod handlar saker för egen del blir det definitivt ett problem. Ansvaret ligger då på den som har lånat ut kort och kod. Det är däremot alltid olagligt att använda någon annans BankID.

Nordeas riskansvariga, Cecilia Fernholm, påtalade att det redan finns lösningar med fullmakter. I publiken fanns en god man som lyfte att det inte alls är så lätt i praktiken att ordna fullmakter till alla som ska hjälpa en anhörig, huvudman eller brukare med vardagliga betalningar. 

I Hässleholms kommun har man under snart två år haft en betalningslösning, Aider Kontantfri, som pilotprojekt. På seminariet visades en inspelad intervju med enhetschef Jenny Hörberg där hon berättar hur bra betaltjänsten fungerar på de särskilda boenden hon ansvarar för. I panelen fanns grundaren, Ulf Mattsson, som berättade om hur lösningen fungerar. Genom kommunens betalkonto kan personalen få personliga bankkort och via betaltjänsten kan sedan alla betalningar för en omsorgstagare registreras digitalt, vilket gör allt transparent och tryggt för både omsorgstagare och personal.

Under  seminariet kunde man konstatera att om man inte kan, vill eller har möjlighet att använda de digitala betalningslösningarna så har vi i Sverige inte tillräckligt med alternativ. Betallösningen som presenterades är ett steg i rätt riktning och att några kommuner vågar prova är väldigt bra avslutade moderator Anna-Karin Drake, som är nationell samordnare på Länsstyrelsen i Dalarna län.

 

 

Bedrägerier och betalningar

Under seminariet i Almedalen, om olagliga betalningar, hade länsstyrelserna tagit fram ett urval av rubriker som det senaste året funnits i landets tidningar.  Rubrikerna tog upp händelser där äldre eller funktionsendsatta lurats på pengar av omsorgspersonal. Arbetsgivarna har ett stort ansvar för hur omsorgstagares betalningar hanteras, då det annars finns utrymme för bedragare att lockas in i vårdnadsverksamheter.

I en artikel i Sydsvenska Dagbladet, den 25 juni, berättas om en kvinna som under fem års tid bedragit sina brukare på olika sätt. Dels genom att stjäla kontanter och smycken i brukares hem, dels genom att använda brukarens betalkort och handla för egen räkning. Kvinnan har även hälsat på brukarna utanför arbetstid och framstått som mycket hjälpsam och trevlig. 

För att minska utsattheten hos dessa brukare är det viktigt med samverkan mellan omsorgsansvariga, banker, betaltjänstföretag och polis för att bedrägerier inte ska ske. Ämnet kommer att tas upp under höstens tillgänglighetsmöten som Länsstyrelsen Skåne anordnar. Vi återkommer med datum och mer detaljer i nästa nyhetsbrev.

Riksdagen har beslutat lag om kontantanvändning

Från och med den 1 juli i år är det lag på att livsmedelsbutiker, med fullsortiment, och apotek ska ta emot kontanter. Bakgrunden är att den minskade kontantanvändningen skapar problem för människor utan digitala betaltjänstverktyg. Omvärldsläget sätter även fokus på kontanternas roll i samhällsberedskap, skriver man på regeringens webbsida.

Det är många som är glada att lagstiftningen kommit på plats men som också anser att det här bara är ett första steg till ett robust betalningssystem i landet. Det behövs fler åtgärder för att säkra att alla i samhället har tillgänglighet till betaltjänster. Finansutskottet uppmanar därför regeringen att göra en utredning för att eventuellt utöka lagen med offentligsrättsliga avgifter.

Kontantupproret har uttalat sig på Företagarna.se där man är glad över att ett första steg tagits men att man förutom offentligrättsliga avgifter även behöver inkludera köp av kläder, drivmedel och kollektivtrafik. I länsstyrelsernas remissvar till kontantutredningen återfinns samma önskan.

På EU-nivå arbetar man på att lagstifta att eurokontanter ska kunna användas inom hela Europa. Det kan även komma att påverka Sverige.

FUB Skåne och banker i samtal

I maj samlades representanter för FUB Skåne för samtal kring tillgänglighet till betaltjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning, IF, med Handelsbanken, Sparbanken Skåne och Sparbanken Syd.

Många i målgruppen vill gärna använda kontanter för att det är lätt att betala med och det är tydligt hur mycket pengar man har. Dessvärre är det allt färre som tar emot kontanter, men betalkort med blipfunktion och begränsat belopp fungerar för många i målgruppen. FUB påtalade för bankerna hur viktigt det är med just beloppsbegränsning och att även kunna se sitt saldo.

Den största utmaningen är svårigheten för personer med IF är att få tillgång till BankID. Vissa i målgruppen har inte tillgång till BankID och utan det är det svårt även för anhöriga och gode män att hjälpa till vid räkningsbetalning eller köp på Internet. FUB efterfrågar ett "ställföreträdar-BankID". Vissa i målgruppen kan inte ens få ett ID-kort för att funktionsnedsättningen omöjliggör fotografering då det måste ske hos polismyndigheten. Utan ID-kort går det inte att skapa avtal för en förvaltare. Det krävs med andra ord särskilda lösningar för den här målgruppen och för deras vårdgivare.

Bankerna arbetar utifrån tillgänglighetsdirektivet, vilket är ett ständigt utvecklingsarbete, och på webbsidorna finns det mycket information. Här menar FUB att bildstöd hade varit av stort värde och Handelsbanken menar att i viss mån skulle det kunna gå. Samtliga närvarande banker menar att regelverket styr deras upplägg, att varje kund måste veta skyldigheterna, och att en förenkling av detta är svårt att få till.

Swedbank Kristianstad har haft föreläsning för gode män: vad kan banken göra och vad kan banken inte göra. Bra att banker prioriterar att informera anhöriga och gode män, det minskar både arbetsbördan för bankpersonalen och kunders frustration. FUB rekommenderar att banker tar sig ut till sammankomster som redan arrangeras, i stället för att bjuda in. Lättare när de redan samlas och det blir en bredd på de som deltar.

 

Säkerhetstips

Det fortsätter vara en uppsjö av uppfinningsrika bedrägerier och enligt Svenska Bankföreningen är det nu mest investeringsbedrägerier som ökar. Se upp med erbjudanden som verkar vara för bra för att vara sanna, de är oftast just det.

På Finansinspektionens varningslista över företag som ägnar sig åt bedräglig verksamhet finns det just nu 1 054 stycken. Här hittar du Finansinspektionens varningslista.

Vilka bedrägliga mejl och sms som just nu är aktuella hittar du på Säkerhetskollens webbsida.