|
|
 |
Nytt i skånsk natur
Nyhetsbrev NOVEMBER /2026
|
|
 |
|
|
|
|
|
Skåne har fått ytterligare 6 nya naturreservat under 2026 och i alla dominerar ädellövskogen: Slottet (Båstad), Warragården (Osby), Grytåsa (Örkelljunga), Holmagård (Höör), Fransas skog och Åkeboda (Kristianstad). Grytåsa och Åkeboda förvaltas av Stiftelsen Skånska Landskap och ligger i eller i anslutning till deras populära strövområden. Ytterligare en handfull reservat har fått utökad areal eller uppdaterade föreskrifter.
Intresset för naturreservat är stort bland skånska markägare och vi har kö inför kommande års budget. Länsstyrelsen välkomnar trots det markägare som vill skydda värdefull skog att höra av sig till oss.
Sök naturreservat på lansstyrelsen.se
Kontakt: Cecilia Backe
|
|
 |
Vandringsled längs skogsbete i Grytåsa.
Foto: Carina Zätterström
|
|
|
|
|
|
|
FAKTA OM SKYDD
- Statligt/kommunalt: Av Skånes 400 naturreservat är 331 statligt bildade (av Länsstyrelsen) och 69 kommunalt
- Förvaltningsansvar: Länsstyrelsen ansvarar för skötseln i ca 300 områden och kommunerna i drygt 80 stycken. 16 reservat förvaltas genom Stiftelsen Skånska Landskap. I enstaka områden ansvarar enskilda markägare för skötseln.
- Skyddad areal: Endast 4 procent av land- och sjöarealen är skyddad i Skåne (42 000 hektar av 1,1 miljoner ha) som naturreservat och nationalparker. EU-målet är 10 procent.
- Nya reservat: ca 320 ha är nya skydd från i år.
- Först: Måkläppen i Vellinge kommun var Skånes och Sveriges första skyddade område genom lokalt naturskydd av ”Föreningen till skyddande av Måkläppens fogelfauna”. Det bildades 1902. Statligt naturreservat blev Måkläppen 1971. Dalby Söderskogs nationalpark från 1918 är ett av de äldsta formellt skyddade områdena i länet.
- Störst på land: Klingavälsåns dalgång (2112 hektar).
- Störst till havs: Skånska Kattegatt (58 596 hektar).
- Flest arter: Flest antal inrapporterade arter har Natura 2000-området Revingefältet med 7191 arter. Men vi saknar fortfarande mycket dokumentation av växt- och djurlivet i länet.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LIFE’s a Beech syftar till att skapa större variation i skyddade ädellövskogar i Skåne, Blekinge, Kronoberg och centrala Belgien. Projektet drivs av Länsstyrelsen Skåne med ekonomiskt stöd av EU, och har ytterligare nio partners.
Under sommaren inventerade SLU såväl fåglar och fladdermöss som växter och insekter, och under hösten undersöks svampar och lavar i svenska projektområden. Syftet är att undvika störningar på känsliga arter som redan finns där, men också att få ökad kunskap om hur åtgärder som veteranisering och tillskapande av gläntor påverkar olika artgrupper. Veteranisering är att mekaniskt skapa håligheter och skador i medelåders träd, strukturer som finns naturligt i äldre träd. Under året har även grunden lagts för inventering av mer detaljerade effekter av veteranisering och skogsskadegöraren Phytophthora med hjälp av drönare.
LIFE's a Beech
Kontakt: Tove Hultberg
|
|
 |
Bok i Skoghejdan. Foto: Carina Zätterström
|
|
|
|
|
|
|
|
Regeringen har gett länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland i uppdrag att ge förslag på åtgärder som underlättar för tävlingar och arrangemang i skyddad natur. En förutsättning är att syftet med naturreservaten inte påverkas negativt. Bakgrunden är de positiva hälsoeffekter naturvistelse ger, inte minst bland barn och unga. Möjligheten att nyttja skog och mark i närheten av större tätorter är särskilt viktig.
Uppdraget innebär att länsstyrelserna för en dialog med bland annat Naturvårdsverket, Sveriges Riksidrottsförbund, Svenskt friluftsliv och Svenska Orienteringsförbundet. Kommunerna har i sin tur fått svara på en enkät som rör de kommunalt bildade naturreservaten. De kommunala reservaten ligger ofta tätortsnära, men kan ha regler som begränsar för tävlingar.
Länsstyrelserna ska lämna förslag på insatser senast den 16 december 2026.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I flera skånska naturreservat ser vi tydliga framsteg i arbetet mot invasiva främmande arter. Där bekämpningen har kunnat pågå kontinuerligt börjar vi se att uthållighet och tålamod ger resultat, bland annat i kampen mot jätteloka och sjögull. På vissa platser kan vi nu ta nästa steg och börja återställa naturvärden som drabbats.
Samtidigt växer både utmaningarna och möjligheterna. Den nya förordningen som började gälla vid årsskiftet innebär att fler arter behöver uppmärksammas och hanteras. Behovet av insatser är stort och arterna fortsätter att sprida sig till både skyddad och oskyddad natur. Samarbete och gemensamma insatser är därför avgörande för att bromsa spridningen.
Arbetet med lövplattmasken fortsätter också. Det är fortsatt viktigt att vara uppmärksam, hålla koll på växter och noggrant sanera dem vid behov för att minska risken att masken sprids vidare (mer om lövplattmasken).
Kontakt: Cajza Eriksson och Felix Havermark
|
|
 |
Jätteloka, före och efter bekämpning.
Foto: Cajza Eriksson
|
|
|
|
|
|
|
|
Den första november ändrades reglerna i artskyddsförordningen för fridlysta växt- och djurarter. En skärpning är att fler djur(slag) kan fridlysas och att deras livsmiljöer kan skyddas. Exempel på lättnader kan bli aktuellt om förbudet avsevärt försvårar pågående markanvändning och om syftet inte är att skada exemplar av arten, t ex exploatering. En annan nyhet är att olika arter får olika starkt skydd genom fyra skyddskategorier. Många arter som tidigare var fridlysta, t ex gullviva, blåsippa och hedblomster, upphör nu att vara det, ytterligare andra får ett svagare skydd än tidigare. Samtidigt blir många tidigare oskyddade arter fridlysta, särskilt insekter och lavar, som kan vara svåra att känna igen.
Det är som alltid verksamhetsutövaren och markägarens ansvar att ta reda på om, och i så fall vilka, fridlysta arter som finns på platsen för den planerade åtgärden. Artportalen och Artdatabankens artfaktablad kan ge stöd i bedömningen om det kan finnas fridlysta arter inom ett område.
Även om en art inte längre är fridlyst i Skåne kan den fortfarande vara rödlistade och relativt sällsynt här. Man behöver därför fortsatt ta allmän hänsyn till dem och vid behov göra en anmälan om samråd till Länsstyrelsen, även om det inte lägre krävs dispens. Skyddet har inte förändrats för de s.k. EU-arterna samt alla svenska fåglar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelsen har beslutat om ett generellt tillstånd för skyddsjakt på 2 000 storskarvar mellan 21 september och 1 juli 2027. Tillståndet gäller längs hela Skånes kust och i sötvatten upp till första vandringshindret. Skyddsjakten förutsätter att du har jakträtt och att det inte finns andra hinder att jaga.
Bakgrunden är att skånska vatten har flera känsliga fiskbestånd som är nere på mycket låga nivåer. Även om skarven inte är orsaken bakom de låga nivåerna, så bidrar deras fiskätande till att bestånden får svårare att återhämta sig.
Skyddsjakt på skarv, Länsstyrelsen Skåne
Kontakt: Anders Jarnemo
|
|
 |
Storskarv. Foto: Alex Regnér
|
|
|
|
|
|
|
|
Under året har LONA haft två ansökningsomgångar inom satsningarna LONA-vandringsleder och LONA-ängs- och betesmarker. Sammanlagt har 10 projekt kunnat godkännas medan 2 projekt väntar på beslut.
Budgeten för nästa är fortfarande osäker men ni är välkomna att skicka in ansökningar om LONA-bidrag inom de två satsningarna.
Sista ansökningsdag är den 1 december.
Om LONA på länsstyrelsens webbplats
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ett utkast till nationell plan för restaurering är nu inskickad till EU och finns tillgänglig på Regeringens webbplats. Utkastet ersätter det förslag till nationell plan som tagits fram av Naturvårdsverket, Hav och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Boverket. Generellt har inskickat utkast en lägre ambitionsnivå än de nationella myndigheternas förslag, genom att den föreslagna budgeten för åtgärder halverats. Nästa steg i arbetet är att EU granskar utkastet. Regeringen antar sedan den slutliga planen i september 2027.
Länsstyrelsernas roll är att samordna det regionala arbetet och bygger nu upp ett kontaktnät mellan länen. Inledningsvis behöver vi skapa oss en samlad bild av tillståndet i de livsmiljötyper som behöver restaureras.
Utkast Nationell restaureringsplan, Regeringen
Mer om förordningen finns på flera myndigheters webbplatser (NRF, Naturvårdsverket, NRF, Jordbruksverket, NRF urbanmiljö, Boverket).
Kontakt: Johan Niss
|
|
 |
Ängs- och betesmarksväxten slåttergubbe.
Foto: Karl-Johan Pålsson
|
|
|
|
|
|
|
|
En viktig del i arbetet med restaureringsförordningen (NRF) är att få en bild av tillståndet i de livsmiljötyper som ska restaureras. Det görs inom ett nationellt karteringsprojekt – Kartering av livsmiljötyper i skyddade områden (KartLitS), där länsstyrelserna sammanställer läget i respektive län. Arbetet innefattar såväl kalibrering och utbildning som fältbesök och skrivbordsgranskningar.
I Skåne handlar det om fältarbete i ett 70-tal Natura 2000-områden. Arbetet har nyligen startat och ska vara klart till 1 januari 2028. På sikt ska alla skyddade områden omfattas liksom hela landskapets livsmiljötyper. Detta som grund för att nå restaureringsförordningens mål om bevarande av biologisk mångfald.
Livsmiljötyper, Naturvårdsverket
Kontakt: Alex Regnér
|
|
 |
Mjöån rinner genom ädellövskog.
Foto: Björn Olsson
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tid: 9-16
Plats: Sankt Gertrud, Malmö
Info: Inbjudan går ut i november
|
|
|
|
|
|
|
Klicka här så kommer du till Länsstyrelsen Skånes prenumerationssida för nyhetsbrev. Klicka i Skånsk natur och skriv in din e‑postadress.
|
|
|
|
|
|
