|
Länsstyrelserna arrangerade ett seminarium under årets Almedalsvecka, kallat ”Betalningsproblematik och bedrägeripanik”. Samtalet handlade om det finansiella utanförskapet som till stor del är en konsekvens av att allt färre tar emot kontanter och att digitala betalningar förutsätter BankID, som inte alla får tillgång till. Vi ville lyfta utmaningarna och lyssna in vad andra aktörer gör för att lösa dessa.
I arbetet med ett helt digitaliserat samhälle uppstår lömska problem, som att alla inte har tillgänglighet till betaltjänster eller att kriminella missbrukar plattformarna där transaktioner genomförs. Behovet av e-legitimering ökar, även med tanke på AI-utvecklingen, och den statliga e-legitimationen dröjer till 2026 innan den är på plats.
Terese Raymond, från Digidelnätverket, var moderator för seminariet. Patrick Rydén, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, berättade att de genomfört en undersökning som visar att 6 procent av Sveriges befolkning lever i ett finansiellt utanförskap. Det motsvarar antalet invånare i Malmö och Uppsala.
Malin Alpen, från Finansinspektionen, påtalade att det är ett stort problem att många nekas betalkonton, eller att konton stängs av. Hon ser det som en konsekvens av penningtvättslagen och vill att bankerna ska göra individuella bedömningar och även dokumentera dessa.
Cecilia Fernström, Nordea, och Marie-Louise Ulfward, Sparbankernas Riksförbund, menar att bankerna redan har många åtgärder på plats, exempelvis fullmakter, beloppsgränser och fördröjda transaktioner för att skydda mot bedrägerier. Kundkännedomsfrågan stramas däremot åt med kommande EU-lagstiftning med krav på mer information om kunden.
Daniel Aronsson, Myndigheten för digital förvaltning, berättade om förslaget med ställföreträdarregister där det tydligt framgår vem som har behörighet att hjälpa till med digitala finansiella tjänster för huvudman. Myndigheten anser att det registret skulle kunna kopplas till det som idag heter Mina ombud. Mina ombud är en nationell tjänst för digitala fullmakter. Tjänsten utvecklas och förvaltas av Bolagsverket. Frågan är då om bankerna kan lita på ett sådant system.
Anna-Karin Drake, Länsstyrelsen i Dalarnas län, påpekade att det även är stora problem med tillgänglighet till kontanta betaltjänster, bland annat räkningsbetalning, som enbart finns på ett fåtal platser runt om i landet. Det finns behov av att betala räkningar kontant för de som är utan betalkonto och för de som inte vill, eller kan, använda digitala betaltjänster och är beroende av analoga lösningar. Många äldre och personer med funktionsnedsättning, men även andra, har behov av att kunna betala med kontanter i sin vardag för varor och tjänster, men idag är det svårt att ens resa med bussen eller betala på ett café om man enbart har kontanter.
Samtliga i panelen efterlyste tydligare regler kopplat betalningar och e-legitimationer, men med rimliga krav.
|
