Nytt i skånsk natur

Nya naturreservat i Skåne under året

Skåne har fått ytterligare 6 nya reservat under 2025. Fokus på områdesskyddet är ädellövskog, med reservaten Röke, Tofta och Bjärnum i Hässleholms kommun, Stora Äsperöd i Simrishamns kommun, samt Skytteskogen i Lunds kommun. Ilstorp är istället en äldre grustäkt som numera är ett eldorado för sandmarksarter, inte minst för vilda bin. Ytterligare 4 beslut rör utvidgningar och nya föreskrifter i naturreservat.

Det innebär att Skåne nu har 393 naturreservat (inkl 8 naturvårdsområden och de 68 kommunala naturreservaten). Den skyddade naturen omfattar fortsatt bara 4% av landytan i länet.

Alla naturreservat, Länsstyrelsen

Kontakt: Kristian Nilsson

De tre reservaten på Kullaberg blir ett

Länsstyrelsen Skåne har sedan år 2023 arbetat med en sammanslagning av de tre naturreservaten Västra Kullaberg, Östra Kullaberg och Strandhagen i Arild, vilket utmynnat i ett förslag till beslut och skötselplan som är gemensamma för hela området.

Förslaget skickades ut på remiss den 1 september, med senaste svarsdatum den 12 oktober. Nu bearbetar länsstyrelsen de inkomna yttrandena, och därefter planerar länsstyrelsen att fatta beslut.

Syftet med det nya naturreservatet Kullaberg är att bevara biologisk mångfald genom att vårda och bevara värdefulla livsmiljöer, men också att återställa eller nyskapa värdefulla miljöer, särskilt för skyddsvärda arter. Inom ramen för detta ska även allmänhetens möjligheter att uppleva områdets natur- och kulturmiljövärden främjas.

Kontakt: Pernilla Olsson och Jenny Hall

Vattenbufflar - nya naturvårdare

I Skåne finns omkring 200 våtmarker. Många av dem hotas av igenväxning när vassen breder ut sig. I ett samarbete mellan Solåkra gård och Länsstyrelsen Skåne testar vi nu att ersätta dyra maskiner med asiatiska vattenbufflar i Åby ängar naturreservat. Bufflarna blir ett bra komplement till korna i de blötare delarna.

Vattenbufflarnas klövar är utformade så att de kan gå i riktigt sumpiga marker. De kan dessutom simma bra och dyka ner och beta av vassens rötter på botten. Vattenbufflen gillar samtidigt att gyttjebada. Så förutom att vassen hålls tillbaka och grässvålen blir tätare och bär bättre, så skapas vattensamlingar och lerpölar som gynnar grodor, insekter och våtmarksfåglar.

Kontakt: Susanna Isberg och Anders Hallengren

Ljunghedens återkomst med Heath LIFE

Ljunghedar har funnits i ca 5000 år och de har haft stor utbredning i södra Sverige. Under 1800- och 1900-talen försvann 99,5 procent av arealen genom igenplantering med barrskog, uppodling och spontan igenväxning. Förlusten av ljunghedar de senaste 150 åren har lett till att många av dess typiska arter försvunnit eller blivit allt mer sällsynta. Idag uppskattas att minst 77 ovanliga, så kallade rödlistade arter är knutna direkt till ljungheden. För ytterliga 159 rödlistade arter är det en av de viktigare livsmiljöerna.

I projektet Heath LIFE återskapar vi nu naturtypen och viktiga mosaikstrukturer. Genom röjning av träd och buskar, småskalig naturvårdsbränning och ett anpassat bete får arter som sandödla, alkonblåvinge, svartfläckig blåvinge, hårginst och ljungögontröst en ny framtid. Projektet omfattar 5 län i södra Sverige och har en budget på ca 250 miljoner kronor, huvudsakligen EU-medel. Projektet leds av Länsstyrelsen Skåne och varar i åtta år. I Skåne görs insatser i ett tjugotal områden, bland annat i Lya ljunghed, Bjärekusten, Järavallen, Falsterbohalvön, Verkeåns dalgång och Maglehem.

Naturvårdsprojekt, Länsstyrelsen

Kontakt: Gabrielle Rosquist

Åtgärder för att minska skador av gäss i jordbruket

Skåne är det län i Sverige som betalar ut mest ersättning till lantbruket för skador orsakade av gäss och storfågel. Vi är också det län som betalar ut mest i bidrag för t.ex. skrämselutrustning. Att öka kunskapen om arterna och förebyggande åtgärder behövs för att minska skadorna på fälten.

Som ett led i detta arrangerade länsstyrelsen en temadag om gås- och storfågelförvaltning på Bosjökloster i oktober. Grågås, vitkindad gås, trana och sångsvan är arter som ökat i antal i vårt län, med skador på växande gröda som följd.

Under temadagen berättade doktorand Camilla Olsson från Kristianstad högskola om deras senaste studier om gäss. Kristoffer Hansson, professionell gåsjägare, deltog och berättade om det viktigaste för en effektiv, säker och etisk gåsjakt. Länsstyrelsen Skånes förvaltare Anders Hallengren samt lantbrukskonsulent Tom Espgård medverkade och informerade om populationsutvecklingen av gäss och storfågel i Skåne, samt olika typer av förebyggande- och skrämselåtgärder.

Viltskador, Länsstyrelsen

Fågelskador på grödor, SLU

Kontakt: Malin Håkansson, Emelie Nilsson

Kommunsamverkan för stärkt grön infrastruktur

Under året har skånska kommuner börjat samverka kring några åtgärder i den regionala handlingsplanen för ekologiskt funktionella landskap. Malmö stads Jonna Nilsdotter (kommunekolog) samordnar en grupp som arbetar med bättre lösningar för dagvattenhantering för ökad biologisk mångfald i bebyggelse. Ett problem är att de i detaljplanerna ofta läggs som natur eller park, men sällan bidrar till att stärka natur- eller rekreationsvärdena. Inte sällan används befintlig natur vars ursprungliga värden då går förlorade.

Maria Thyr, Ängelholms kommun, och en arbetsgrupp med ytterligare tre kommunekologer samordnar arbetet med att få artrikare vägkanter, dels genom anpassad skötsel, dels genom utbyte med entreprenörer och forskare. Nästa möte med gruppen är 20/11. Då medverkar Lars Pettersson, Lunds universitet, som är ansvarig för Svensk dagfjärilsövervakning och med erfarenheter av arbetet med Världens längsta blomsteräng-projektet och forskningsutbyte med Storbritannien kring artrikare vägkanter.

Grön infrastruktur, Länsstyrelsen

Kontakt om dagvattenhantering för ökad biologisk mångfald: Jonna Nilsdotter

Kontakt om artrikare vägkanter: Maria Thyr

Kontakt på länsstyrelsen: Johan Niss

Restaureringsplan för Sveriges natur under framtagande

Naturvårdsverket, Boverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket arbetar intensivt med att ta fram ett förslag till restaureringsplan för Sverige. Under november pågår en andra dialogrunda med kommuner, föreningar, markägare och näringsliv med flera som berörs av planen. Planen ska vara klar i slutet av februari 2026. Då rapporterar Naturvårdsverket förslaget till regeringen, som sedan har till september på sig att skicka in slutlig version till EU.

EU kommer sedan att granska planen som ska träda i kraft under 2027. Restaureringsplanen passar väl in i arbetet med grön infrastruktur och att få ett ekologiskt funktionellt landskap för de skånska naturmiljöerna och arterna.

Förslag till nationell restaureringsplan och författningsändringar till följd av EU-förordning om restaurering av natur

Kontakt: Johan Niss