|
LEKS Omvärldsbevakning är ett nyhetsbrev för dig som arbetar inom energi och klimat. I slutet av nyhetsbrevet kan du läsa om olika myndigheters regleringsbrevsuppdrag som har beröring på genomförandet av energi- och klimatpolitiken. Du kan även läsa om nya rapporter, sammanställningar och få tips på medel att söka. Sprid gärna nyheterna vidare i dina övriga nätverk!
|
|
|
|
|
|
Svenska kraftnät har lanserat nätutvecklingsplanen för 2026-2035. Där beskrivs den omfattande utbyggnaden av stamnätet som pågår, där Svenska kraftnät bygger nytt, förnyar och förstärker för framtidens eldrivna Sverige. För att planerna ska kunna realiseras är det viktigt med ett nära samarbete med olika intressenter, såsom myndigheter, regionnätsbolag, kommuner och regioner.
Nätutvecklingsplan 2026-2035, Svenska kraftnät
|
|
|
|
|
|
Regeringen har tagit emot den första ansökan om statligt stöd för att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det är Videberg Kraft AB som ansökt om stöd för att bygga nya reaktorer på Väröhalvön vid Ringhals. Bakom bolaget står Vattenfall AB och flera stora svenska industribolag inom Industrikraft i Sverige AB. Enligt ansökan planeras för nya reaktorer vid Ringhals 1 och 2 med en total elektrisk effekt på cirka 1 500 MW.
Videberg Kraft AB ansöker om statligt stöd för att bygga kärnkraft, Regeringen.se
|
|
|
|
|
|
|
|
2025 har varit ett turbulent år i världspolitiken, men energimarknaderna har förblivit förvånansvärt stabila. Trots konflikter och handelspolitiska utspel har priserna på olja, kol och gas huvudsakligen följt en nedåtgående trend.
Elpriserna har sjunkit kraftigt jämfört med rekordnivåerna under 2022. Samtidigt ser vi stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige, där norra Sverige har haft mycket låga genomsnittspriser. Det har varit många timmar med negativa elpriser. Året har också präglats av förändringar i marknadens funktion, som införandet av kvartspriser, flödesbaserad kapacitetsberäkning och diskussioner om effekttariffer. Mer om detta kan du läsa i Energimyndighetens årskrönika för de olika energimarknaderna.
Energimarknaderna 2025, Energimyndigheten
|
|
|
|
|
|
|
|
Energimyndigheten har presenterat tre nya rapporter om hur utvecklingen för utsläppsfria transporter kan snabbas på. En ny inriktning för utbyggnaden av laddinfrastruktur, en fortsatt utveckling av Klimatpremien och en lägesrapport kring utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige.
I rapporterna konstateras att elektrifieringen av transportsektorn tappar fart. Samtidigt har laddinfrastrukturen vuxit snabbt och Energimyndigheten bedömer att stödgivningen är på väg in i en ny fas, där det är nödvändigt med högre grad av behovsprövning. Samtidigt behöver laddinfrastrukturen fortsätta utvecklas och ligga lite före utvecklingen av elfordonsflottan.
För att fler ska välja eldrivna fordon, särskilt tunga fordon, behövs ytterligare styrmedel. Klimatpremien är en viktig del och Energimyndigheten lägger förslag på hur den kan fortsätta utvecklas. Men det krävs också andra åtgärder som förbättrar totalkostnaden för utsläppsfria alternativ jämfört med fossila bränslen.
Ny inriktning för stödgivningen till utbyggnaden av laddinfrastruktur, Energimyndigheten
Uppföljning och analys av Klimatpremien, Energimyndigheten
Lägesrapport visar vägen för elektrifieringen, Energimyndigheten
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
|
Trodde du att industrins klimatomställning har kört i diket?
I en tid präglad av komplexa samhällsutmaningar är det särskilt viktigt att uppmärksamma de många positiva insatser och framsteg som görs av aktörer runt om i landet. Fossilfritt Sverige har samlat några exempel i en kortfilm.
Ny kortfilm om industrins klimatomställning, Fossilfritt Sverige
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Naturvårdsverket har nyligen uppdaterat presentationen ”En varmare värld” som har talstöd i anteckningssidorna. I boken med samma namn sammanfattas dagens kunskap om klimatförändringarna, deras orsaker och följder för samhälle och miljö. Presentationen är till för dig som till exempel arbetar på länsstyrelse eller kommun och som kan ha nytta av några bilder att utgå från för att prata om klimatförändringen.
En varmare värld, Naturvårdsverket
|
|
|
|
|
|
|
 |
|
|
Hushållen står för den största delen av livsmedelsavfallet, över 70 procent. Under 2024 uppstod 16 kilo matsvinn (mat som hade kunnat ätas) och 45 kilo övrigt livsmedelsavfall per person. För hushållen innebär matsvinnet en onödig kostnad, samtidigt som resurser går förlorade genom hela livsmedelskedjan.
Oförändrad mängd matsvinn i Sverige – en samhällsutmaning, Naturvårdsverket
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Anslaget till Klimatklivet höjs med 1,5 miljarder till 4,5 miljarder kronor och det kommer vara sex ansökningsomgångar under 2026. Fyra är riktade mot en viss sorts investeringsprojekt och två är öppna ansökningsomgångar där du kan söka för nästan alla investeringar som Klimatklivet ger stöd till. Strax innan sommaren blir det åter möjligt att få stöd för gödselbaserad biogasproduktion på gårdsnivå.
Klimatklivet har fram till januari i år gett stöd till cirka 5950 åtgärder, med sammanlagt stödbelopp på cirka 16 miljarder kronor. Utsläppsminskningen som åtgärderna beräknas bidra med är cirka 3,4 miljoner ton per år under deras livslängd, som i genomsnitt är 15 år. Läs mer om Klimatklivets resultat på Naturvårdsverkets webbplats.
Klimatklivets ansökningsomgångar 2026, Naturvårdsverket
Resultat – hur har det gått för Klimatklivet?, Naturvårdsverket
|
|
|
|
|
|
Regeringen har beslutat om utformningen av investeringsstödet inom Kraftlyftet, som är en bred satsning för att stärka elsystemet i sin helhet. Fokus ligger på investeringar som kan bidra till att upprätthålla leveranssäkerheten i elsystemet eller som möjliggör anslutning till elnätet av ny elanvändning.
Energimyndigheten öppnar utlysningen den 26 februari 2026.
Kraftlyftet: stöd för produktion och lagring, Energimyndigheten
|
|
|
|
|
|
|
Nu förstärks satsningarna för en elektrifierad transportsektor ytterligare och det blir lättare för elbilsägare i flerfamiljshus att ladda bilen.
Från den 1 februari 2026 gäller nya regler för bidraget Ladda bilen. Förändringen innebär bland annat att fler företag och fastighetsbolag kan ansöka om bidrag för elbilsladdning och det blir möjligt att få stöd för fler laddare och högre belopp än tidigare. Läs mer om förändringarna på Naturvårdsverkets webbplats. Där hittar du även länk till hur du ansöker.
Lättare för elbilsägare i flerfamiljshus att ladda bilen, Naturvårdsverket
|
|
|
|
|
|
Från och med 2026 kan du som bor på landsbygden eller i områden med dålig tillgång till kollektivtrafik få ekonomiskt stöd för att skaffa en elbil. Stödet kallas elbilspremien och riktar sig till hushåll med en inkomst som är lägre än medelinkomst.
Ingen i hushållet får redan äga eller leasa en elbil eller laddhybrid. Däremot går det bra att söka om du idag har en bensin- eller dieselbil, eller ingen bil alls. Du kan ansöka digitalt hos Naturvårdsverket från den 18 mars 2026.
Elbilspremien, Naturvårdsverket
|
|
|
|
|
|
|
|
Programmet Hållbara transportsystem förlängs till 2030 och får ökade resurser. I samband med förlängningen öppnade en ny utlysning, vilket skapar nya möjligheter för aktörer att bidra till omställningen här och nu. Utlysningen gäller alla trafik- och transportslag och vänder sig till företag, akademi, offentlig sektor och civilsamhälle. Sista dag för ansökan är 3 mars 2026.
Marknadsnära lösningar för ett hållbart transportsystem, Energimyndigheten
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Impact innovation är en långsiktig satsning som ska bidra till hållbar omställning och att stärka Sveriges globala konkurrenskraft.
Utgångspunkten är att aktörer från näringsliv, offentlig sektor, akademi och civilsamhälle behöver ta de viktiga stegen tillsammans för att ställa om hela samhället - våra städer, vår välfärd och våra värdekedjor och konsumtionsmönster.
Impact Innovation, Energimyndigheten
Utlysningar, Impact Innovation
|
|
|
|
|
|
|
|
I slutet av varje år får svenska myndigheter ett regleringsbrev som styr myndighetens verksamhet det kommande året. Nedan sammanfattas några av uppdragen med beröring på genomförandet av energi- och klimatpolitiken. Samtliga myndigheters regleringbrev finns att läsa på Statskontorets webbplats.
Regleringsbrev 2026, Statskontoret
|
|
|
|
|
|
Svenska Kraftnäts regleringsbrev för 2026 innehåller flera nya uppdrag och återrapporteringar som rör bland annat elberedskap och civilplikt. Det innebär att säkra elförsörjningen i hela hotskalan från vardag till krig, samtidigt som utvecklingen av framtidens robusta elsystem för Sveriges omställning och tillväxt fortsätter.
Svenska kraftnät har flera regeringsuppdrag, bland annat att:
-
planera för ett leveranssäkert elsystem som möter elbehovet på kort och lång sikt och som uppfyller tillförlitlighetsnormen med respektive utan en strategisk reserv
-
utifrån sitt ansvarsområde och de energipolitiska målen fortsatt stödja länsstyrelserna i genomförandet av arbetet med att utveckla den regionala energiplaneringen inom uppdraget om att leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken
-
utvidga transmissionsnätet till norra Norrbottens län för att skapa förutsättningar för en samhällsekonomiskt effektiv, internationellt konkurrenskraftig, hållbar och trygg elförsörjning i Sverige
-
bistå Regeringskansliet med underlag i arbetet med statligt stöd till företag för investeringar i ny kärnkraft
-
genomföra en kontrollstation i syfte att följa upp tillsyn och tillsynsvägledning av dammsäkerhet
-
förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter med underlag i fråga om hur miljöanpassningarna av vattenkraften påverkar vattenkraftens förmågor.
|
|
|
|
|
|
Energimarknadsinspektionen har bland annat ett uppdrag om att ta fram ett vägledande nationellt mål för icke-fossil flexibilitet. Det inbegriper förslag på specifika bidrag från efterfrågeflexibilitet, energilagring och elproduktion till målet.
Myndigheten har också i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med statligt stöd till företag för investeringar i ny kärnkraft, samt identifiera regelverk för regulatoriska sandlådor vid utvecklingen av nettonollteknik i Sverige.
Energimarknadsinspektionen ska fortsätta att utveckla metoder och arbetssätt för att korta ledtiderna vid tillståndsprövningen för utbyggnad av elnät. Arbetet ska göras tillsammans med berörda länsstyrelser och Lantmäteriet.
Myndigheten ska föra dialog om elmarknadens regelverk avseende anslutning, abonnemangsökning och flexibilitet med berörda aktörer som är verksamma i Norrbotten, Västerbotten, Västra Götaland, Skåne och Gotlands län.
Energimarknadsinspektionen ska utveckla en karttjänst för att presentera den årliga elnätsutbyggnaden och dess kostnader.
|
|
|
|
|
|
Energimyndigheten har fått två nya uppdrag till för att främja klimatomställningen. De ska att utveckla stödet för elektriska och fossilfria arbetsmaskiner så att användningen ökar snabbare. Myndigheten ska också undersöka om Industriklivet även kan omfatta stöd till infångning, lagring och användning av koldioxid (CCS och CCU) utanför industrin, oavsett kolatomens ursprung.
För att stärka leveranssäkerheten ska Energimyndigheten vidta åtgärder för att stärka samhällets förmåga att upprätthålla, och om nödvändigt anpassa, energiförsörjningen under höjd beredskap och ytterst krig. De ska också utreda och bedöma behovet av och förutsättningarna för civilplikt inom drift, underhåll och reparationer vid andra energislag än el. Myndigheten ska också förstärka investeringsstödet Kraftlyftet för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet. De ska även se över förutsättningarna för mer pumpkraft i Sverige.
|
|
|
|
|
|
Elsäkerhetsverket har fått ett förlängt uppdrag att utreda behovet av undantag eller dispenser inom elsäkerhetsregleringen vid höjd beredskap. Myndigheten ska leverera konkreta författningsförslag.
|
|
|
|
|
|
Myndigheten för civilt försvar (MCF) har som uppgift att genom sektorsövergripande arbete säkerställa viktiga samhällsfunktioner, där energiförsörjning är en del i arbetet.
|
|
|
|
|
|
Trafikverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat med initiativ för ökad samverkan avseende forskning och innovation som rör elflyg. De har också i uppdrag att sammanställa genomförande av redan ingångna stadsmiljöavtal.
|
|
|
|
|
|
Naturvårdsverket har flera uppdrag och återrapporteringskrav. Bland annat ska de redovisa hur myndigheten har arbetat för att korta handläggningstiderna för bidraget Ladda bilen. De ska även redovisa hur myndigheten har samarbetat med Jordbruksverket i projekt som berör återvätning av jordbruksmark.
Enligt regleringsbrevet ska Naturvårdsverket:
-
analysera hur utsläppsscenarierna på klimatområdet kan förbättras
-
analysera förslag från Europeiska kommissionen på åtgärder som kan införas på EU-nivå samt andra relevanta förslag som kopplar till EU:s klimatmål
-
utveckla ett verktyg för att bedöma effekten på nettoupptaget av växthusgaser vid förändrad markanvändning vid exploatering för bebyggelse eller infrastruktur
-
förstärka insatser som kan leda till kortare prövningstider för industrin och till minskade klimatutsläpp
-
redovisa hur medlen för klimatinvesteringar har använts sedan 2015. Myndigheten ska även redogöra för hur stor del av utsläppsminskningarna som har uppstått inom respektive utanför Sveriges gränser.
-
förbereda och genomföra åtgärder inom den sociala klimatfonden.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Tid: 10.00-11.00 Plats: Digtalt via Teams
Välkommen till ett webbinarium där du får veta mer om EU:s strategi för bioekonomi. Webbinariet är det första av totalt tre kostnadsfria webbinarier om bioekonomi våren 2026. Nästa webbinarium anordnas i april med fokus på jordbrukets bioekonomiska roll och förmåga.
Information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
|
Plats: Eskilstuna
Viable Cities bjuder in till ett forum kring hur samverkan med näringslivet kan bli en hävstång för klimatomställningen, och samtidigt stärka konkurrenskraften och samhällets beredskap inför dagens och framtidens kriser. Den 25 mars klockan 10.00-12.00 finns det möjlighet att delta digitalt.
Information och anmälan
Transition Lab Forum 2030 Live
|
|
|
|
|
|
|
|
Tid: 09.30-11.00 Plats: Digitalt
Naturvårdsverket bjuder in till ett webbinarium om att främja klimatanpassning av skogsbruket. På webbinariet presenteras slutsatser och förslag från den nya förstudien som genomförts i Skåne: Främja klimatanpassning av skogsbruket – via kravställning på träråvara vid upphandling.
Information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
|
Tid: 09.00-16.30 Plats: Stockholm och digitalt
Årets kunskapsdag Agenda 2030 handlar om hur vi förstärker riktningen och kraften för att nå globala gemensamma hållbarhetsmål, även efter 2030. Hur hanterar vi målkonflikter och stärker vår förmåga att samarbeta i osäkra tider?
Information och anmälan
|
|
|
|
|
|
|
Energimyndigheten bjuder in till digitala frukostseminarier på temat energigemenskaper. En energigemenskap är en sammanslutning av hushåll, företag eller organisationer som tillsammans producerar, delar, lagrar och använder energi lokalt. Under våren kommer det att vara flera tillfällen, så håll utkik!
Energigemenskaper för ett mer robust energisystem, Energimyndigheten
|
|
|
|
|
|
|
Formas kunskapskvart är ett tillfälle att få lyssna till en forskare eller expert inom ett specifikt ämne. Exempelvis finns en kunskapskvart om hur klimatåtgärder gällande livsmedel och transport kan påverka svenska hushåll i vardagen. Se inspelningarna i efterhand och håll utkik efter kommande kunskapskvartar!
Formas kunskapskvart
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelserna har i uppdrag att leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken genom att bland annat utveckla den regionala energiplaneringen och främja klimatåtgärder. Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning, LEKS, är ett samarbete mellan länsstyrelserna för att underlätta och effektivisera arbetet.
I nyhetsbrevet LEKS Omvärldsbevakning informerar vi bland annat nya uppdrag, rapporter, utlysningar samt kommande konferenser och webbinarier. Nyhetsbrevet utkommer tre gånger om året och publiceras på LEKS webbplats.
leks.se Så hanterar vi dina personuppgifter
|
|
|
|
|
|
|
Bilder som används i nyhetsbrevet är licensierade via Mostphotos om inget annat anges.
|
|
|
|
|
|