Matlänet Västra Götaland

Ibland måste jag nästan nypa mig i armen – att få vara en del i kedjan som arbetar med vad som slutligen landar på våra tallrikar är verkligen ett kanonjobb! I vårt land har vi stora möjligheter att producera hållbara livsmedel. Det gäller oavsett om det handlar om vegetabilier, fisk eller animaliska produkter. Det sker hela tiden forskning och nya innovationer kommer fram, vissa blir bärkraftiga, andra kanske inte kommer längre än till laboratoriet. Men varje litet steg leder utvecklingen framåt. När det gäller odling av spannmål så har det varit en otrolig utveckling under många år och produktionen har ökat. Hur länge kan den utvecklingen fortsätta? Det finns givetvis inget svar på det men det finns delar av forskningen som nu tittar på hur vi kan arbeta på andra sätt. Ett är att snegla bakåt och se vilka av de ”gamla” sorterna som går att anpassa till dagens moderna jordbruk. Ett annat är att titta på hur man genom fleråriga spannmålssorter kan minska jordbrukets klimatpåverkan.

Något som vi alla kan göra för en minskad klimatpåverkan är att minska vårt matsvinn, en aspekt som är lika viktig i hela livsmedelskedjan. Vi kan alla göra något och bidra till att det som produceras verkligen hamnar där det ska och inte blir avfall. I detta nyhetsbrev lyfter vi fram några rapporter som knyter an till den här viktiga frågan.

Med detta önskar jag er en trevlig juni, ta gärna med en god picknick ut i naturen men ta med alla rester hem!

Sista chansen att nominera årets kökshjälte 2021

Senast den 18 juni vill vi ha in nomineringarna till Årets kökshjälte i Västra Götalands kommunala offentliga kök. Passa på att nomiera dig själv eller dina kollegor för att lyfta personer som gjort en stor insats för att öka de lokala råvarorna i de offentliga köken, samt att uppmuntra till fortsatta insatser.

Nominera här

Om spannmål och färskt bröd till offentliga kök

Hur är det att vara ekologisk spannmålsbonde? Kan en traditionell kvarn utveckla innovativa produkter för framtiden? Hur gör man när man ska upphandla färskt bröd till en hel region? Varför börjar det jäsa när mjöltillverkare, lokala bagare och kockar i de offentliga köken möts? Detta var några av de frågor som besvarades på den regionala upphandlingsdagen i Västra Götaland i maj, med tema bröd och spannmål.

MATtanken

Hallå där...

Anders Lunneryd, ekologisk lantbrukare som odlar historiska spannmålssorter som säljs via Wästgötarna. 

Vad är annorlunda med de gamla kultursorterna?

Äldre sorter har ett växtsätt och egenskaper som passar det ekologiska jordbruket utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. De har djupa rötter som bättre tar upp mer näringen och vatten, mer blad och växtmassa som kväver ogräs. Allopatiska egenskaper som trycker tillbaka konkurrerande ogräs, långt strå som håller axet högt och hindrar svampinfektion på axets blad och bättre försvar mot insekter då de bland annat är mer genetiskt heterogena.

Är det skillnad på avkastningen av skörd?

Avkastningen av kolhydrater/kilo är lägre, cirka 1 - 5%, i ekologisk odling. Odlar man med konstgödsel (konventionellt) blir skillnaden större då de inte tål höga halter av nitrat/kväve.

Hur påverkas smaken och näringsämnena?

Smak är ofta subjektivt och personligt, men de tester vi gjort med paneler och så klart egna upplevelser, är att bröd på äldre sorter smakar mer. Näringstätheten är högre, selenhalten ofta med flera hundra procent, även ämnen som magnesium och zink är högre. Vissa av sorterna har visat sig ha lägre glykemiskt index. Gluten varianterna är annorlunda och en del av våra kunder ger uttryck för att må mycket bra av att äta bröd på kulturspannmål. De test vi gjort har visat på mycket lägre kadmiumhalt än jämförbara mjöl sorter.

Varför har du valt att använda gamla kultursorter?

Det finns många fler orsaker än dom jag redan nämnt. Odlarintresset, nyfikenhet på smaker, historia, estetik, kunskap om naturen, att äga sitt eget utsäde, rättvisa, en förståelse för helheten och vår miljö.

Varför har du satt äppelträd mitt i åkermarken?

Agroforestry som alléodling av träd ofta kallas, är ett sätt att möta klimatförändringen. Träd tar upp och lagrar in kol, träd är bra på att nyttja solljuset och gör det under längre tid på året. När man blandar olika växter uppstår ekosystemtjänster mellan dessa, det blir en ökad biologisk mångfald och naturliga funktioner för ökad produktion stimuleras. Jag kan nämna rovinsekter som bor bland träden som tar skadeinsekter, träden mår bra av att stå luftigare med långt mellan raderna, träden tar upp näring från djupa lager i jorden, löv som faller till marken multnar och blir näring på åkern osv.