Anders Lunneryd, ekologisk lantbrukare som odlar historiska spannmålssorter som säljs via Wästgötarna.
Vad är annorlunda med de gamla kultursorterna?
Äldre sorter har ett växtsätt och egenskaper som passar det ekologiska jordbruket utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. De har djupa rötter som bättre tar upp mer näringen och vatten, mer blad och växtmassa som kväver ogräs. Allopatiska egenskaper som trycker tillbaka konkurrerande ogräs, långt strå som håller axet högt och hindrar svampinfektion på axets blad och bättre försvar mot insekter då de bland annat är mer genetiskt heterogena.
Är det skillnad på avkastningen av skörd?
Avkastningen av kolhydrater/kilo är lägre, cirka 1 - 5%, i ekologisk odling. Odlar man med konstgödsel (konventionellt) blir skillnaden större då de inte tål höga halter av nitrat/kväve.
Hur påverkas smaken och näringsämnena?
Smak är ofta subjektivt och personligt, men de tester vi gjort med paneler och så klart egna upplevelser, är att bröd på äldre sorter smakar mer. Näringstätheten är högre, selenhalten ofta med flera hundra procent, även ämnen som magnesium och zink är högre. Vissa av sorterna har visat sig ha lägre glykemiskt index. Gluten varianterna är annorlunda och en del av våra kunder ger uttryck för att må mycket bra av att äta bröd på kulturspannmål. De test vi gjort har visat på mycket lägre kadmiumhalt än jämförbara mjöl sorter.
Varför har du valt att använda gamla kultursorter?
Det finns många fler orsaker än dom jag redan nämnt. Odlarintresset, nyfikenhet på smaker, historia, estetik, kunskap om naturen, att äga sitt eget utsäde, rättvisa, en förståelse för helheten och vår miljö.
Varför har du satt äppelträd mitt i åkermarken?
Agroforestry som alléodling av träd ofta kallas, är ett sätt att möta klimatförändringen. Träd tar upp och lagrar in kol, träd är bra på att nyttja solljuset och gör det under längre tid på året. När man blandar olika växter uppstår ekosystemtjänster mellan dessa, det blir en ökad biologisk mångfald och naturliga funktioner för ökad produktion stimuleras. Jag kan nämna rovinsekter som bor bland träden som tar skadeinsekter, träden mår bra av att stå luftigare med långt mellan raderna, träden tar upp näring från djupa lager i jorden, löv som faller till marken multnar och blir näring på åkern osv.
|