Viltnytt

Extra satsning på vilthägn i länet under 2022

Sedan början av mars 2022 har Länsstyrelsen avsatt extra tid och resurser för tillsyn av länets vilthägn. Kraven på vilthägnen är olika beroende på vilka djur man hägnar in.

Det finns ungefär 120 verksamma vilthägn i Västra Götalands län. För livsmedelsproduktion och jakt är de vanligaste djuren i hägn kronhjort och dovhjort. Andra arter är mufflonfår och vildsvin. De arter som endast hägnas för livsmedelsproduktion är struts och bison. Fåglar, så som rapphöns och fasan, föds upp i mindre hägn (så kallade voljärer) för att sedan släppas ut i det vilda. Det förekommer att vilda djur hålls i hägn i syfte att träna jakthundar, exempelvis hare, grävling och vildsvin. Det finns även vilthägn som håller älg för offentlig förevisning.

Vanliga brister vid tillsyn

De vanligaste bristerna som upptäcks vid tillsyn är att stängslet inte håller minst två meters höjd på grund av lutande stolpar eller stångskadat nät. För älg ska nätet vara minst 2,5 meter högt. Det är inte ovanligt med träd och grenar som har vält över stängslet, speciellt efter en tid med kraftig blåst. Att hitta grävda hål under nätet är vanligt i alla hägn. Det kan vara grävling eller räv som gräver sig in och detta ska hägnägaren själv täppa till vid sina egna kontroller av hägnet. En annan vanlig brist är att nätet inte håller tätt till marken. Enligt föreskriften får det vara max 5 cm glipa mellan nätet och marken. Vi har även noterat brist på informationsskyltar och genomgångar för allmänheten. I mindre hägn är det vanligt att hägnägaren inte för någon hägnjournal, vilket är ett av kraven som ställs i tillstånden.

Grundprincipen vid en tillsyn är att hägnet ska vara rymningssäkert och att ingen skaderisk föreligger för djuren. Dessutom kontrolleras att djuren har tillräckligt med mat och vatten och är i gott hull.

I och med denna extra satsning har Länsstyrelsen gjort tillsyn på fler hägn än normalt och även tagit bort hägn ur registret som inte längre har någon verksamhet.

Bild på en skjuten älg

Rapportering av fällt vilt

Nu är den intensivaste jaktperioden över, men glöm inte att rapportera det fällda viltet.

Dessa regler gäller vid rapportering av fällt vilt:

Rapportering av älg och kronhjort

Alla älgar och kronhjortar som fälls under ordinarie jakt och skyddsjakt ska rapporteras till Länsstyrelsen.

Den ordinarie älgjakten i licensområden och älgskötselområden pågår fram till den sista januari. Alla älgar som fälls under jakten ska inom 2 veckor rapporteras till Länsstyrelsen. Detta enligt jaktförordningen. Rapportering av fälld älg görs enklast via www.algdata.se.

Den ordinarie kronhjortsjakten i kronhjortsskötselområden pågår fram till den sista januari för handjur och till sista februari för hind och kalv. Fällda kronhjortar ska rapporteras till Länsstyrelsen senast 2 veckor efter avslutad jakttid, det vill säga senast den 14 mars, via www.algdata.se.

Ordinarie kronhjortsjakt på oregistrerad mark pågår fram till den sista januari. På oregistrerad mark får endast årskalv fällas. Rapport om fälld årskalv ska göras senast 2 veckor efter fälldatum. Rapportering sker enklast via Länsstyrelsens e-tjänst Kronhjortsjakt | Länsstyrelsen Västra Götaland (lansstyrelsen.se).

Skyddsjakt på eget initiativ

Fram till den 15 april får årskalv av kronhjort, som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar stamskada på barrträd, skyddsjagas enligt bilaga 4 jaktförordningen för att förebygga skada.

Om årskalv av kronhjort skyddsjagas (i enlighet med bilaga 4) inom ett kronhjortskötselområde under ordinarie jakttid (16 augusti – sista februari), ingår kalven i kronhjortsskötselområdets gemensamma rapportering efter ordinarie jakt via www.algdata.se.

Årskalv som fälls under skyddsjakt på egens initiativ i kronhjortsskötselområde, utanför ordinarie jakttid rapporteras separat till Länsstyrelsen senast 2 veckor efter fälldatum. Rapportering sker via Länsstyrelsens e-tjänst Kronhjortsjakt | Länsstyrelsen Västra Götaland (lansstyrelsen.se).

Årskalv av kronhjort som fälls under skyddsjakt på egens initiativ på oregistrerad mark rapporteras till Länsstyrelsen senast 2 veckor efter fälldatum. Rapportering sker via Länsstyrelsens e-tjänst Kronhjortsjakt | Länsstyrelsen Västra Götaland (lansstyrelsen.se).

Andra rapporteringssystem

Alla rapporter om fällda älgar och kronhjortar behöver inkomma till Länsstyrelsens datorsystem www.algdata.se. Rapporteras viltet i något annat system är du skyldig att se till att rapporterna även kommer fram till Länsstyrelsen. Om du rapporterar i något annat system än www.algdata.se behöver du även logga in i www.algdata.se för att slutrapportera jakten.

För att rapportera kronhjort via Jägareförbundets rapporteringssystem viltdata, krävs att jaktområdet i viltdata även är kopplat till kronhjortsskötselområdets registreringsnummer i Älgdata. Detta löses enklast genom att använda två olika inloggningar för företrädaren i viltdata.

För tillfället fungerar inte överföringen av Älg-OBS mellan systemen WeHunt och Viltdata. Älg-OBSen behöver därför rapporteras direkt till Viltdata. Vid frågor kontakta Svenska Jägareförbundet.

Har du problem med att rapportera kronhjortar i viltdata?

Kontakta en Jaktvårdskonsulent på svenska jägareförbundet eller en vilthangläggare på Länsstyrelsen så hjälper vi dig.

Övrigt vilt

Fällda djur av älg och kronhjort ska alltid rapporteras medan övrigt vilt är frivilligt. Länsstyrelsen rekommenderar dock att även rapportera allt övrigt vilt som fälls till Svenska Jägareförbundet via www.viltdata.se.

Dags att inventera rovdjur igen

Inventeringen av varg och lodjur har pågått sedan den 1 oktober, och håller på till och med den sista februari för lodjur och sista mars för varg.

 Att endast inventera rovdjuren via snöspårningar kan vissa år vara svårt, på grund av brist på bra spårsnö. Därför har vårt arbete de senaste åren kompletterats med allt fler kameror vid inventeringen. Har du tips om var vi kan sätta upp kameror för att ha chans att få rovdjuren på bild, hör av dig till oss som arbetar i fält. Vi tar även emot bilder på rovdjur som ni fått på era egna åtelkameror.

 För att Länsstyrelsen ska kunna rikta åtgärder och resurser rätt inom den regionala rovdjursförvaltning behöver vi ha en så komplett bild som möjligt, över var och hur många rovdjur som finns i länet. Det är av stor vikt att vi lyckas särskilja så många familjegrupper av lodjur som möjligt och kan bekräfta om vargen eller vargarna är stationära i ett område eller inte.

Din hjälp är värdefull!

Rapportera på Skandobs eller till Länsstyrelsens fältpersonal om du sett en varg eller ett lodjur, har lyckats få dem på bild i din åtelkamera eller hittat spår eller spillning.

 Dina observationer är viktiga och det är endast genom att rapportera in dem till oss som de blir del av årets inventeringsresultat.

Vad hände med vargen i Undenäs?

Den 29 september beslutade Länsstyrelsen om skyddsjakt på en närgången varg i Undenäs, Karlsborgs kommun. Ett 20-tal rapporter hade inkommit till Länsstyrelsen från augusti månad. Till vissa rapporter fanns även bifogade bilder och filmer av vargen. Enligt rapporterna upplevdes vargen som närgången, eftersom den upprepat uppehöll sig på 10–15 meters avstånd från människor. Eftersom vargen inte återkom till samma ställe utan höll sig inom ett större område kring Undenäs, blev skrämsel med hjälp av gummikulor eller raketer inte genomförbart. Eftersom det fanns risk för att den närgångna vargen skulle vänja sig vid människor, fattade Länsstyrelsen ett beslut om skyddsjakt.

Jaktområdet

Då det finns två revir med genetiskt viktiga vargar i närheten, begränsades jaktområdet till ett långsmalt område kring Undenäs som omfattade majoriteten av de platser där de senaste mötena mellan varg och människa skett. Länsstyrelsen utsåg två lokala jaktledare som organiserade skyddsjakten tillsammans med ett 30-tal lokala jägare.

Ingen varg sköts med stöd av beslutet. Eftersom vargen inte längre varit närgången, så har beslutet inte förlängts. En anledning kan vara att den ökade mänskliga aktiviteten i området (inklusive starten på älgjakten) fått vargen att till slut röra sig från området.

Överklagat beslut

Beslutet överklagades till Förvaltningsrätten i Luleå den 3 oktober och beslutet inhiberades den 4 oktober till dess att Länsstyrelsen inkommit med yttrande. Den 6 oktober hävde Förvaltningsrätten inhiberingen och överklagan avslogs. Skyddsjaktsbeslutet överklagades då vidare till Kammarrätten som beslutade att Förvaltningsrättens avgörande står fast.