Social Hållbarhet

Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö - ett av folkhälsopolitikens målområden

Sysselsättning och ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan, och för de allra flesta är arbete den primära källan till inkomster. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning.

Ett gott arbetsliv förutsätter en arbetsmiljö som är både fysiskt och psykosocialt hållbar, och dit hör även god tillgång till företagshälsovård och kunskap om rehabiliteringssystemet. Viktiga förutsättningar och fokusområden är:

• att ha ett arbete

• goda förutsättningar för ökad anställningsbarhet

• goda arbets- och anställningsförhållanden

• en fysiskt och psykosocialt hållbar arbetsmiljö.

Målområde 3: Kontroll, inflytande och delaktighet, Folkhälsomyndigheten

Ett jämställt Halland

I Hallands nya länsstrategi "Ett jämställt Halland, Strategi för jämställdhetsintegrering 2024- 2027" är det jämställdhetspolitiska målet ekonomisk jämställdhet prioriterat, samt utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden, då båda områdena uppmärksammas särskilt i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2023.

Ekonomisk jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter när det kommer till betalt arbete och ekonomisk självständighet.

I Halland tjänar män mer än kvinnor i samtliga kommuner och har högre medelinkomster. Kvinnors medelinkomst i Halland var 300 500 kr år 2022, medan mäns medelinkomst var 397 500 kr. Mäns medelinkomst var därmed 97 000 kr mer per år än kvinnors medelinkomst.

Förutom att män har högre löner än kvinnor så påverkar många andra faktorer ekonomisk självständighet. Arbetsmarknaden är starkt könssegregrad vilket innebär att kvinnor och män i hög utsträckning arbetar inom olika branscher och med olika yrken, där mansdominerade branscher värderas högre än kvinnligt dominerade branscher. I Halland är arbetsmarknaden som allra mest gynnsam för män som läst en mansdominerade gymnasieutbildning.

Forskningen visar att det sker en strukturell undervärdering av arbete som utförs i kvinnodominerade branscher, då kvinnligt könsmärkt arbete tar sig uttryck i lägre löner, lägre status och påverkar även hur arbetet organiseras. Lönenivåerna är generellt lägre i kvinnligt dominerade välfärdsyrken i jämförelse med manligt dominerade yrken med motsvarande kompetenskrav. Det finns även stora skillnader i hur arbetet organiseras och finansieras. Läs gärna mer i strategin under Ekonomisk jämställdhet s. 29 - 35.

Utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden

Utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden är en utpekad prioritering i regeringens uppdrag till länsstyrelserna om att ta fram länsstrategier inom jämställdhet. Att fler utrikes födda kvinnor kommer i sysselsättning och får arbete innebär ökade förutsättningar för självförsörjning och har stor betydelse för förverkligandet av det jämställdhetspolitiska målet ekonomisk jämställdhet. Läs mer i strategin på s. 36 - 39.

Ett jämställt Halland, strategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027, Länsstyrelsen i Hallands län

Lägre pensioner för kvinnor

Ojämställda löneskillnader och arbetsvillkor återspeglas även i kvinnors lägre pensioner. Trots insatser för att minska pensionsgapet mellan kvinnor och män, till exempel bostadstillägg, är skillnaderna stora. Enligt Pensionsmyndigheten så uppgår kvinnors genomsnittliga pension till 17 000 kr i månaden och mäns till 24 200 kr. Det innebär ett pensionsgap på 30 procent.

Om ekonomisk jämställdhet, Jämställdhetsmyndigheten

Samordningsförbundet Halland

Samordningsförbundet (SF) Halland (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Halland och de halländska kommunerna ingår i samordningsförbundet) arbetar med individer som står långt från arbetsmarknaden och som behöver stöd/insatser från två eller fler myndigheter. SF arbetar med individinriktad arbetsmarknadsrehabilitering, kunskaps- och metodutveckling samt inkluderande arbetsliv.

Läs mer om vad som är aktuellt just nu på Samordningsförbundet i Halland, SFHalland

Ditt ansvar som arbetsgivare

Alla arbetsgivare ska arbeta med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering på arbetsplatsen. Arbetet omfattar till exempel att förebygga sexuella trakasserier och att genomföra lönekartläggning.

Diskrimineringsförbuden är till för att motverka konkreta diskriminerande handlingar i individuella fall medan arbetsgivarnas aktiva åtgärder även ska arbeta med att:

• förebygga diskriminering på arbetsplatsen

• främja lika rättigheter och möjligheter på en generell och strukturell nivå.

Diskrimineringslagstiften är en hjälp i arbetet för att se till att din arbetsplats blir fri från diskriminering.

Läs mer här om hur arbetsplatsen kan arbeta med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering

Aktiva åtgärder - arbetsgivare ska förebygga diskriminering, Diskrimineringsombudsmannen

Våld i nära relation - agera som chef eller kollega

Jämställdhetsmyndigheten har tagit fram webbkurser som sätter fokus på hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck påverkar arbetsförmågan och relationer på arbetsplatsen. I kurserna får du lära dig hur du kan medverka till att förebygga och upptäcka våld, både som chef och som kollega.

Webbkurs om våld i nära relation, Jämställdhetsmyndigheten

SKR har tagit fram stödmaterial för chefer inom samma tema

Skolan ska vara en säker och trygg plats

Barn tillbringar större delen av sin tid i skolan, samtidigt som skolan är en av de vanligaste platserna där barn drabbas av brott. Stiftelsen Tryggare Sverige har tillsammans med Länsstyrelsen i Blekinge tagit fram ett verktyg för att systematisera skolors brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.

Till verktyget, Trygg skola

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) uttrycker att Sverige behöver stärka tillgången till arbete för personer med funktionsnedsättning. Särskilt ser de med oro på den höga arbetslösheten bland unga och kvinnor med funktionsnedsättning, men också gruppen nationella minoriteter med funktionsnedsättning och utrikes födda med funktionsnedsättning. De är också bekymrade över den fortsatta diskrimineringen vad gäller löner och ersättningssystem för målgruppen som saknar full arbetsförmåga. Att förhållandena skiljer sig åt mellan kommuner och regioner och att diskrimineringen på arbetsplatserna ser väldigt olika ut beroende på var i landet personen befinner sig och inom vilket yrkesområde personen är verksam är också bekymmersamt. Vidare uttrycks att bristen på yrkesutbildning och ofullständiga planer för lika tillgång till arbete är oroväckande.

Om Kommitténs sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige, United Nations

FN:s kommitté för konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

FN:s kommitté för konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) är bekymrade över diskrimineringen på Sveriges arbetsplatser. Särskilt är de oroade över situationen för personer med utrikes bakgrund och då särskilt de med afrikanskt ursprung och muslimer från mellanöstern, men också för personer med funktionsnedsättning, romer och transpersoner som fortsatt utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden. De är även oroade över arbetskraftsexploatering och ojämlika arbetsförhållanden och lönevillkor.

Om Kommitténs sammanfattade slutsatser och rekommendationer till Sverige, United Nations