Webbversion | PDF-version | Skicka vidare

Länsstyrelsen i Hallands län

Social Hållbarhet

Nyhetsbrev december 2022

*|data:head|*

Nyhetsbrev - Ekonomins påverkan på människors liv och hälsa

Vi vill med detta nyhetsbrev informera om aktuellt gällande frågor för social hållbarhet i Hallands län och bjuda in till samverkan. I detta nyhetsbrev inkluderar vi flera perspektiv av social hållbarhet. Genomgående i nyhetsbrevet kommer du vid varje nyhet att finna taggningar till Agenda 2030


Välkomna att läsa!

// Utvecklingsenheten, på Länsstyrelsen i Hallands län

Blomman för de åtta folkhälsoområdena där boende är förstorat.

Inkomster och försörjningsmöjligheter - ett av folkhälsopolitikens målområden

Ekonomisk och social trygghet är viktigt för hälsan. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera ekonomiska resurser, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till. Viktiga förutsättningar och fokusområden är:

  • fördelning av inkomster i befolkningen

  • ekonomiska resurser för de med knappa ekonomiska marginaler och minskad långvarig ekonomisk utsatthet.

Läs mer om de nationella mål och målområden som finns inom folkhälsopolitiken på Folkhälsomyndighetens webbplats

Lägenheter

Exempelsamling på uppsökande och motiverande arbete

Länsstyrelserna har i regleringsbrevet för 2021 ett uppdrag att samla in och sprida goda exempel på uppsökande och motiverande arbete för att nå utrikes födda kvinnor. Kvinnor som idag står långt från utbildning och arbetsmarknaden. Exempelsamlingen är tänkt att användas som inspiration av kommuner eller i samverkan med en eller flera organisationer för insatser som beviljas ersättning enligt 37 a §.

Exempelsamling för inspiration på Länsstyrelsens webbplats

Bild på framsidan av bostadsmarknadsanalysen från Halland 2022

Jämställt arbetsliv och ekonomi

Det finns olika sätt att få pengar. Det vanligaste sättet att få in pengar är genom att arbeta. Ett arbete ökar möjligheten till ekonomisk trygghet. I Sverige arbetar nästan lika många kvinnor som män. I början på 1970-talet genomförde Sveriges regering flera politiska förändringar som gjorde det lättare för kvinnor att arbeta utanför hemmet och gav kvinnor en större ekonomisk självständighet.

Om jämställt arbetsliv och ekonomi på Informationsveriges webbplats

kläder, stolar och mat utomhus

Marknads- och nulägesrapporter om energi

Energimyndigheten sammanställer rapporter om utvecklingen på energimarknaderna för el, olja, naturgas och biobränslen. Håll dig uppdaterad på senaste nyheter och prognoser om läget för energimarknaden.

Om läget på energimarknaden på Energimyndighetens webbplats

Livsmedel och säkerhetsläget i Europa

Hur påverkar det spända säkerhetsläget och Rysslands invasion av Ukraina livsmedelssektorn i Sverige? Livsmedelsverkets bedömning är att tillgången på livsmedel inklusive dricksvatten är god. Höga priser på energi och drivmedel samt svårigheter att få tag på vissa så kallade insatsvaror innebär dock vissa svårigheter för företagen och bidrar bland annat till höjda matpriser.

På Livsmedelsverkets webbplats hittar du mer information kopplat till händelserna – om läget, vad Livsmedelsverket gör, tips om hemberedskap, med mera.

Elpriserna – hur slår de mot jobben?

Rusande elpriser är en av våra största samhällsutmaningar just nu. Både hushåll och företag kämpar med rekordhöga elräkningar. Hur påverkas arbetsmarknaden av konsumenternas minskade köpkraft och företagens ökade produktionskostnader? Är vi på väg mot en djup lågkonjunktur och massuppsägningar – eller står vi i Sverige rustade för att undvika en allvarlig kris?

Se filmen med tema elpriserna på arbetsförmedlingens webbplats

Fler lever i energifattigdom

I en alldeles ny avhandling skriver forskaren Jenny von Plattens om att barnfamiljer, och särskilt ensamstående föräldrar, är mer benägna att dra ner på andra utgifter för att klara ­energikostnaderna. Med kallhyra i lägenhetsbestånd ökar risken för att drabbas av ett pressat tillstånd där hushåll kan tvingas välja mellan att ha råd med en tillräckligt varm bostad eller andra nödvändigheter, så kallad energifattigdom. Det starka fokuset på energieffektivisering inom energipolitiken tenderar att strukturellt belasta låginkomsttagare. Pensionärer, arbets­lösa och sjukskrivna drar oftare ner på energianvändningen, trots att de är hemma mycket och kan vara extra ­känsliga för kyliga bostäder. Avhandlingen ger starka argument för behovet av ökad integrering av sociala perspektiv inom energipolitiken, och ger praktiskt stöd för mer rättvisa vägar framåt.

Ta del av rapporten "Hur påverkar energifattigdom bostäder i Sverige?" på forskningsprojektet E2B"s webbplats

Fattig trots arbete - utrikesfödda män mest drabbade

De som arbetar men som ändå lever i fattigdom har länge varit ensamstående kvinnor. En ny studie från Göteborgs universitet visar att utrikesfödda män i medelåldern nu dominerar gruppen fattiga med arbete.

Andelen arbetande personer som lever under gränsen för fattigdom har legat på ungefär samma nivå i Sverige sedan 1987. Ensamstående kvinnor i åldern 30–39 har varit de som varit fattigast, trots arbete. En ny studie från Göteborgs universitet visar att det skett en förändring.

Utrikesfödda gifta män mellan 30–49 år är nu de som lever på minst marginaler, trots att de har jobb.

Ta del av artikeln på Göteborgs universitets webbplats

Färre barn är fattiga i Sverige – men klyftan mellan svenska barn och barn med utländsk bakgrund har blivit större

Det finns fortsatt stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn vars bägge föräldrar är födda i Sverige och barn med antingen en eller bägge föräldrarna födda utomlands. Lite mer än vart femte barn med utländsk bakgrund (20,3%) lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 2,8 % av de barn med föräldrar födda i Sverige.

Det är därmed sju gånger vanligare med fattigdom bland barn med utländsk bakgrund än för barn med båda föräldrarna från Sverige. Siffran är högst bland barn med ensamstående utrikesfödda föräldrar. I den gruppen lever nästan hälften, 49,5 procent, i ekonomisk utsatthet. Att ha utländsk bakgrund eller en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för ekonomiskt knappa förhållanden. Tillsammans förstärker de båda faktorerna varandra och ett markant mönster av ojämlika villkor framträder. Ensamstående kvinnor uppvisar dock den största ekonomiska sårbarheten.

Läs mer om barnfattigdom i Sverige på Rädda barnens webbplats

Hur har covid-19-pandemin påverkat den ekonomiska jämställdheten?

Vad kan vi lära oss utifrån den förra krisen? I en kunskapssammanställning drar Jämställdhetsmyndigheten slutsatsen att pandemin har haft en negativ påverkan på den ekonomiska jämställdheten. Myndigheten konstaterar att det är särskilt viktigt med ett jämställdhetsperspektiv i krissituationer. Under pandemin har kvinnor förlorat inkomst i större utsträckning än män. Samtidigt har fler kvinnor än män fått arbeta hårdare under mer ansträngda arbetsförhållanden. Män har kunnat få ledig tid och öka sitt obetalda hem- och omsorgsarbete, med marginellt mindre pengar i plånboken, vilket har möjliggjorts genom stöd exempelvis korttidsarbete.

Ta del av kunskapssamanställningen på Jämställdhetsmyndighetens webbplats

Romer och resande i sex europeiska länder, däribland Sverige

Det fokuseras mindre på romer och resande i västeuropeiska länder än på de i de centrala, östra och södra EU-länderna. Även om de utgör en mindre del av befolkningen i väst lever de dock också med social utestängning, marginalisering och diskriminering. I den här rapporten presenteras resultaten från FRA:s undersökning från 2019 om romer och resande i Belgien, Frankrike, Irland, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket. I undersökningen intervjuades nästan 4 700 romer och resande, och information samlades in om mer än 8 200 personer som bor i deras hushåll

Till rapporten "Romer och resande i sex länder" på mr-webben.se

Tips till föräldrar och andra viktiga vuxna om hur de kan prata om ekonomisk utsatthet

Hur påverkas barn känslomässigt av ekonomisk utsatthet?

Svar på denna fråga och fler hittar du på BRIS (Barnens rätt i samhällets) webbplats

Hit kan barn och unga ringa, mejla eller chatta vid oro

Om du som är under 18 år behöver stöd är du välkommen att höra av dig till oss på Bris. Här kan du få prata med en kurator som är utbildad i och van vid att prata om känslor, tankar och hur en har det. Det finns flera sätt att få kontakt med en Briskurator. Välj det sätt som känns bäst för just dig. De har alltid öppet - även på natten.

Hör av dig till BRIS (Barnens rätt i samhället)

Låga priser kan innebära att människor utnyttjas

Det finns företag i Sverige som erbjuder tjänster till låga priser genom att utnyttja människor. Exempelvis tvingas människor jobba för knappt någon lön alls, utföra farliga arbetsuppgifter och bo på sina arbetsplatser. Här får du veta hur det vi kallar för arbetslivskriminalitet drabbar såväl människor som företag och samhälle.

Läs hela artikeln och se filmen på Arbetsmiljöverkets webbplats

Fritidsbanken – låna sport- och friluftsutrustning gratis

Konceptet Fritidsbanken förenar social och ekologisk hållbarhet. Här kan alla låna sport- och friluftsutrustning gratis i 14 dagar och den som har utrustning kan skänka och dela den med andra. Genom att testa först kan användaren undvika onödiga inköp och begagnade prylar får ett andra liv. I Halland har hittills Halmstad, Falkenberg och Laholm anammat konceptet.

Mer om Fritidsbanken på Fritisbanken.se

KALENDER

27 januari 2023 Kl. 08.30 - 13.00

Miljömålskonferensen 2023

Välkommen till Länsstyrelsens Miljömålskonferens för 20:e gången! Att vi behöver ta stora snabba steg med miljömålsarbetet är uppenbart. Samtidigt har många svårt att visualisera vad ett hållbart samhälle innebär och hur vi ska nå dit. Årets konferens kommer därför fokusera på några stora och snabba steg som vi behöver ta för att klara klimatomställningen och därmed även lägga en grund för att kunna nå de andra miljömålen.

1 februari 2023 Kl. 09.00 - 16.30

Svartsjuka är inte romantiskt

Den 1 februari håller vi en digital nationell konferens med fokus på killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer. Konferensen utgör startskottet för kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt”, som genomförs för sjunde året i rad.

28 februari 2023 Kl. 09.00 - 11.00

Pojkar och unga män som lever i hederskontext

Välkommen på digital föreläsning med Hoshi Kafashi om pojkar och unga män som lever i hederskontext. Fokus ligger på pojkars och unga mäns utsatthet, där de ofta både är offer och förövare. Hoshi har mångårig erfarenhet och stor sakkunskap kring hedersrelaterat våld och förtryck.

Bli en del av ett Hållbart Halland

Anslut dig gärna till Hållbart Halland, där finns kunskapsunderlag, metoder och goda exempel för arbetet med social hållbarhet.

Tyck till om nyhetsbrevet!

Har du synpunkter eller andra idéer till brevet så skicka gärna in dina förslag till oss.

Länsstyrelsen i Hallands län
Telefon: 010-224 30 00
Slottsgatan 2, 301 86 Halmstad

Webbplats: www.lansstyrelsen.se/halland
E-post: halland@lansstyrelsen.se
Så behandlar vi dina personuppgifter

Dela utskicket | Avregistrera