 |
MILJÖ & KLIMAT är ett nyhetsbrev från Länsstyrelsen i Kronobergs län. Vi vill gärna berätta om goda exempel inom miljöområdet. Nästa nummer planeras till mitten av maj. Länsstyrelsen ger ut nyhetsbrev även för andra verksamheter.
Tipsa gärna om nyheter genom Miljömålsbrevlådan |
|
|
|
|
|
 |
|
Anmäl friluftsaktiviteterna till vår digitala kalender som din förening/organisation arrangerar. Det kan vara guidningar, föreläsningar, testa olika friluftslivsaktiviteter, kulturevenemang utomhus med mera. Alla aktiviteter är välkomna och ska antingen vara gratis eller till självkostnadspris. Tänk gärna lite extra på de ovana friluftsutövarna.
Du lägger in uppgifter om friluftsaktiviteter i ett formulär på Länsstyrelsens webbplats när som helst under året. Räkna med en framförhållning på två veckor innan aktiviteterna syns i kalendern för naturutflykter. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
På Naturenskalender.se kan du se var fynd har registrerats under våren. Du kan också registrera dina fynd i Naturens kalender. Det går bra att registrera anonymt eller skapa ett konto. Då bidrar du till forskningen och hjälper till att beskriva utvecklingen i miljön i Sverige.
Blir du först att rapportera tussilago, där du bor, till naturenskalender.se?
Foto: Gert Olsson, Scandinav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Växtsäsongen både börjar och slutar tidigare nu jämfört med referensdata. Idag slår bladen ut nästan två veckor tidigare jämfört med för hundra år sedan och höstlövsfärgerna kommer tidigare. Det visar statistiska beräkningar av miljöövervakningsdata från Naturenskalender.se.
När tiden och längden på växtsäsongen förändras får det i sin tur effekt på grundläggande ekosystemtjänster och ekosystemegenskaper med koppling till samhällsekonomi, hälsa och naturvård. En längre växtsäsong leder till större skogstillväxt och mer biomassa. Det påverkar också utbytet av växthusgaserna vattenånga och koldioxid mellan ekosystemen och atmosfären. Många allergiken märker att perioden med pollen kommer tidigare och en längre växtsäsong ger pollenproblematik från nya arter.
Resultaten presenteras på SLU:s webbplats om växternas växtsäsong |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vi vill veta hur människor påverkas av olika miljöfaktorer som till exempel vedeldning, avgaser, tobaksrök samt fukt och mögel. Vi är också intresserade av hälsofrämjande aspekter och miljöns positiva inverkan på människors hälsa.
En enkät började skickas ut den 8 mars till slumpmässigt utvalda personer mellan 18 och 84 år från Statistiska centralbyrån. Svaren sammanställs till rapporter som blir viktiga underlag för samhällsplanering i länet. Ditt svar är viktigt!
Miljöhälsoenkät 2023, Folkshälsomyndigheten |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Länsstyrelsen i Kronobergs län har fått pengar från EU-programmet Interreg Europe för att bidra till målet om fossilfria transporter i Europa. Projektet heter Zero Carbon Infrastructure och pågår i fyra år. I projektgruppen ingår deltagare från Finland, Belgien, Irland, Spanien, Italien, Slovenien, Bulgarien och Nederländerna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Earth Week är Växjö kommuns årliga hållbarhetsvecka i mars som lyfter framtidens frågor kring hållbarhet. I år hålls veckan den 20-25 mars med ett digert och kul program.
Earth week, vaxjo.se |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Från den 1 januari 2023 gäller förordning (2021:1002) om nedskräpningsavgifter. Syftet med förordningen är att minska negativ påverkan på miljön från nedskräpning av engångsprodukter i utomhusmiljöer. Producenterna får både ta det ekonomiska ansvaret för hantering av avfall som skräpar ner men också ansvaret att informera om nedskräpning.
Vissa engångsprodukter får därför en nedskräpningsavgift som producenterna ska betala. Den största delen av nedskräpningsavgifterna ska delas ut till kommunerna som ersättning för att de städar upp engångsprodukterna när de har blivit skräp.
Nu införs nedskräpningsavgifterna, Naturvårdsverket |
|
|
|
|
|
|
|
Vill du lära dig mer om den svenska naturen? Eller kanske bara testa dina kunskaper? Lär känna naturen hemifrån med vår kostnadsfria e-kurs!
Länsstyrelserna i fem län har gått samman för att ta vara på naturintresset som många fick under pandemin. Resultatet blev naturkunnig.se, en kurs om den svenska naturen.
Utbildningen är i tre delar och består av grundkurser och fördjupningskurser. Nytt för i år är filmade digitala fältvandringar om dagfjärilar, pollinatörer och flora, samt nya grundkurser om invasiva arter, våtmarker och grön infrastruktur.
Naturkunnig.se |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Klimatkommunerna har tagit fram en checklista för framgångsrikt klimatarbete. Listan innehåller exempel på beslut som kommunen behöver fatta, för att skapa ett långsiktigt, strategiskt klimatarbete. Den innehåller också tips på arbetssätt och en lista över framgångsfaktorer. Målgruppen är alla nyvalda kommunpolitiker med nya uppdrag.
Klimatguide för kommunpolitiker, klimatkommunerna.se |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Den minskade budgeten för 2023 innebär minskade anslag för skydd och skötsel av värdefull natur.
En konsekvens är också att det inte blir några nya medel 2023 till det som kallas ordinarie LONA. Pågående projekt kommer det finnas medel för.
Anslag för värdefull natur, Naturvårdsverket
För projekt som avser projektering eller anläggande av våtmarker, inklusive återvätning, finns pengar kvar att fördela till de ansökningar som kom in i december 2022. För att vara stödberättigat ska syftet med våtmarken vara något av följande:
- minska utsläppen av växthusgaser,
- gynna biologisk mångfald,
- minska övergödningen,
- åstadkomma anpassningar till ett förändrat klimat, eller
- stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden eller öka tillskottet till grundvattnet.
Observera att grävning av våtmarker i torvjordar leder till ökade utsläpp av klimatgaser. Sådana projekt granskas särskilt noggrant.
Länsstyrelsen jobbar just nu med ansökningarna för att se vilka projekt som kan få medel. Vi har inte pengar som täcker alla ansökningar, utan behöver prioritera.
LONA, lansstyrelsen.se |
|
|
|
|
|
|
|
”Ett rikt friluftsliv i skolan” är ett av de tio friluftslivspolitiska målen och som inte har haft en positiv utveckling vid uppföljning av målen 2019.
I höstas erbjöd Länsstyrelsen Kronoberg skolor i årskurs 3–6 en friluftsdag tillsammans med naturvägledare. På två veckor fulltecknades dagarna trots risk för regn, snö och kyla. Vi bokade in 40 klasser av 72 anmälda. Cirka 900 elever fick uppleva en friluftslivsdag i ett närbeläget naturområde till skolan. Det blev matlagning över öppen eld, uppsättning av tält, fågelskådning med mera och genomgång av allemansrätten som ligger till grund för vårt friluftsliv.
Länsstyrelsens erbjudande om friluftsdag och den snabba uppbokningen av möjliga dagar, visar att det finns ett stort intresse hos skolorna att komma ut i naturen och att få stöttning vid genomförande av friluftsaktiviteter. Det intresset behöver vi ta till vara så fler klasser kommer ut i naturen.
Sveriges friluftslivsmål, naturvardsverket.se
Uppföljning av målen för friluftslivspolitiken 2019, naturvardsverket.se |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
