Fokus landsbygd

Glad sommar!

Nu är det sommar, nu är det sol, nu är det koskit i hagen sjunger Allan Edvall som bekant i Rasmus på luffen-filmen. En fin påminnelse om lantbrukens och de betande djurens betydelse för vårt öppna landskap. Det är mångas sommaridyll och det är hemvist för en rik biologisk mångfald där man med lätthet hittar blommorna till midsommarkransen. Och där vi får mat på borden.

Sedan filmen spelades in för snart 45 år sedan har lantbruket och landskapet förändrats. Enligt SCB försvann vartannat lantbruk och vart fjärde nötkreatur från Sverige under den här perioden. I Kalmar län ser vi en utveckling där skogsarealen ökar. Mest märks förändringen i skogsbygderna.

I veckan togs beslutet i EU om att anta naturrestaureringslagen. Nu ska alla länder ta fram en nationell plan för hur arbetet ska genomföras, och efter det vet vi bättre hur den nya EU-lagen kommer påverka oss i Sverige. Vi behöver vända den negativa trenden med färre betesdjur och igenväxande odlingslandskap. Grunden för att bevara och utveckla odlingslandskapets natur- och kulturarv är lönsamma lantbruksföretag som vågar satsa. Jag ser det nu som en möjlighet att politiker, myndigheter och lantbrukare nu kan fundera tillsammans på bra lösningar som skapar förutsättningar för fler djur i fler hagar. Samhället behöver göra sitt och som konsumenter kan vi välja svenskt kött från betande djur.

Önskar er alla en riktigt fin sommar, i traktorn eller i hängmattan!

Martin Unell, avdelningschef för Naturavdelningen

Området är väldigt artrikt och här finns ett stort antal rödlistade arter varav många är knutna just till sandiga miljöer. Förr i tiden betades nästan hela naturreservatet men under 1900-talet försvann betesdjuren och skogen fick fäste i markerna. För ett par år sedan restaurerade länsstyrelsen en mindre del av naturreservatet. Det gjorde att besökare bland annat kunde njuta av mängder av blommande backsippor under våren. Under 2022 utökades reservatet och fick ny skötselplan. Det gjorde att skötseln började ta fart ordentligt. Under vintern i år har länsstyrelsen avverkat träd för att glesa ut tätare skogspartier och stängslat nygammal betesmark. Vi har satt upp stättor så att man som besökare enkelt kan ta sig in och ut ur betesmarken. Och tillslut, för ett par veckor sedan, kunde djurhållaren släppa ut sina efterlängtade nötkreatur på ett helt nytt bete. Vi hoppas dom ska trivas liksom alla de växter och kryp som gynnas av att korna går här!

Dessvärre blev bönans tid i produktion kort då den inte visade sig passa i en högmekaniserad produktion. I början på 2000-talet gjordes testodlingar med bönan, men därefter försvann den. Även om produktionen blev kortvarig fortsatte den Citrongula Ölandsbönan ändå att vara omtalad, nästintill mytomspunnen. Men frågan var om den ens existerade längre?

Läs mer om vem som odlade fram bönan och vad som egentligen hände. 

Syftet med undersökningarna är att mäta kväve och fosfor i vattendrag i små jordbruksdominerade avrinningsområden i olika delar av landet, att undersöka hur vattenkvaliteten kan variera med odling, jordart och klimat samt hur vattenkvaliteten förändras över tiden. Övervakningen visar att kväveläckaget har ökat de senaste åren. Ökningen kan delvis förklaras genom att nedbrytningen av organiskt material pågår längre när höstarna blivit längre och varmare. Temperaturerna har ökat något sedan 2009 och månadsmedeltemperaturen i januari har inte legat på minus sedan 2016. En ökad nedbrytning leder till att mer kväve frigörs från de sandiga jordarna i området. En annan bidragande faktor är att nederbörden vintertid allt oftare faller som regn på ofrusen mark, vilket också ökar läckaget av kväve. För fosfor ser man ingen tydlig trend. Mer information och rapporter finns på SLUs hemsida: Miljöövervakning av växtnäringsförluster från jordbruksmark | Externwebben (slu.se)